PARIS. I åtta månader har ett tusental muslimer protesterat framför stadshuset i Parisområdet Clichy genom att ockupera gatorna under varje fredagsbön. För några dagar sedan blev det motsättningar när parisare demonstrerade mot muslimerna genom att störa bönen med att sjunga nationalsången. Nu har även inrikesministern aviserat att man fått nog och har sagt att situationen ska lösas.

Sedan i mars har muslimer rullat ut bönemattor och genomfört fredagsbönen genom att ockupera gatan framför stadshuset i den multikulturella stadsdelen Clichy-la-Garenne. Det är en protest för att de fick en lokal moské stängd till förmån för att bli bibliotek. Borgmästaren i Clichy, högerpolitikern Remi Muzeau, har sagt att det redan finns en ersättningsmoské norr om staden. Detta har dock de religiösa ledarna förkastat då de menar att den för liten och det finns för dåliga transportförbindelser dit. Därför har protesten pågått, månad efter månad.

Motsättningarna har stigit de senaste veckorna. Tidigare, den 10 november, ledde borgmästaren Remi Muzeau ett hundratal personer i en demonstration mot gatu-bedjarna. Medan muslimerna sjöng Allahu Akbar och Gud är större sjöng protestdemonstranterna den franska nationalsången – vissa samtidigt som de höll upp krucifix. Polis med sköldar ingrep för att hålla isär de två grupperna och muslimerna kunde återgå till sin bön.

Bönerna ska stoppas
Nu har inrikesministern fått nog och uttalat att bönerna på gatan ska stoppas.

– De ska inte få be på gatorna, vi kommer att förhindra gatuböner, säger inrikesminister Gerard Collomb, uppger The Local.

Han säger dock att det behövs fler moskéer i landet.

– Muslimerna måste ha en plats för att be, säger han och lovar att lösa konflikten inom de närmaste veckorna.

Sekulärt land
Muslimska ledare klagar över att det finns för få moskéer för att rymma alla de som vill komma på bön och att det finns ett underskott i hela landet. Men att bygga nya moskéer för de cirka fem miljoner muslimerna i Frankrike anses kontroversiellt i det sekulära landet som strikt reglerar religiösa uttryck. Religionsstriderna utmanar landets strikt sekulära lagar och var även en viktig fråga i årets presidentval.