Public service får hård kritik bland motionerna till Sverigedemokraternas Landsdagar som börjar imorgon torsdag. Dessa mediebolag ger en falsk förespegling om att vara opartiska, skriver flera motionärer. Samtiden har granskat frågan genom en egen studie i ämnet.
Motionärerna från Stockholms län pekar på public service finansieras med en tvångsavgift på medborgarna men ändå ”är mycket starkt partiskt”, med chefer som är uttalat fientliga mot ett av landets största partier. SVT, SR och UR ska vara ”folkägda” mediebolag med objektivitet och saklighet som rättesnöre, men som nu tycks domineras av ”en liten grupp människor med extrema vänsteråsikter”.
Därför föreslår motionärerna att public service avvecklas och läggs ner.
Partistyrelsen delar motionärernas krav på nyanserad information och ett politiskt neutral rapportering, men anser samtidigt att public service är en bärande aktör i den variation av mediala aktörer som verkar i Sverige. ”Även om det finns skäl att kritisera delar av public service-bolagens utbud, och det ibland är tveksamt om bolagen lever upp till kraven om saklighet och opartiskhet”, vill partistyrelsen hellre försöka åtgärda problemen än att lägga ner verksamheten. Public service bidrar till nationell sammanhållning, skriver man.
Partiet har i riksdagen lagt flera förslag på hur sakligheten och opartiskheten inom public service kan stärkas. Det handlar bland annat om att inrätta ett organ som granskar anmälningar och ger större utrymme för rättelser.
Samtidens redaktion har genomfört en liten studie för att granska hur public service förhåller sig till det politiska landskap som vuxit fram i riksdagen på 10-talet efter demokratiska valen. Där har ju Sverigedemokraterna i grunden förändrat majoritetsförhållandena och istället för två block, finns nu tre: allianspartierna, de rödgröna och Sverigedemokraterna. Det nya tredje blocket fick i senaste valet 2014 över 800.000 röster, vilket var nära 13 procent av folket. I opinionsmätningarna därefter framgår att partiet dessutom fortsatt att ökat och rimligen kan anses ha stöd av mer än en miljon svenska medborgare – och därmed licensbetalare till public service.
Hur väl svarar public service på den utvecklingen?
I Sveriges Radios söndagsmagasin ”Godmorgon, Världen!” har man ofta under 2017 talat om Sverigedemokraterna i den panel som består av inbjudna ledarskribenter från tidningar med politisk färg, vilket ger en konsumentupplysning till lyssnarna om debattörernas politiska hemvist. I denna mening uppfyller panelen public service-uppdraget bättre än många andra inslag: politisk analys kan utifrån olika perspektiv brytas mot varandra och avsändarna av framförda åsikter är tydliga.
Men de inbjudna deltagarna i panelen har under årets söndagar uteslutande hämtats från tidningsredaktioner med sympatier för antingen allianspartier eller för de rödgröna partierna. Varje söndag består panelen av tre medverkande ledarskribenter. Hittills i år betyder det att 138 pass för inbjudna medverkande har sänts (46 veckor x 3 medverkande).
Av dessa har 50,7 procent bestått av företrädare för ledarredaktion eller kolumnist med sympatier för allianspartierna och 49,3 procent av företrädare för ledarredaktion eller kolumnist med sympatier för rödgröna partier. Noll procent har företrätt redaktion med sympatier för det tredje blocket i svensk politik, Sverigedemokraterna.
Sverigedemokraternas betydelse i landets politiska liv framgår av paneldiskussionerna under året. Man talar mycket ofta om Sverigedemokraterna. Men företrädare med sympatier för denna rörelse har inte inbjudits till panelen under 2017. Statistiskt sett borde 18 pass av de 138 passen företrädas av paneldeltagare med sympatier för detta framväxande block. Även om tyglarna måste vara friare än så, anger statistiken storleksordningen på den avvikelse som systematiskt sker inom public service till nackdel för riksdagens nyaste block.
För public service-bolagen verkar inte riksdagsvalen 2010 och 2014 ha genomförts. Man talar gärna och mycket om SD (och då oftast i mycket negativa termer), men låter inte denna demokratiska part eller dess närstående medverka på jämlika villkor med allians och rödgröna.
Det finns ingen brist på företrädare som kan medverka. Under 2016 medverkade vid ett tillfälle Samtidens chefredaktör Dick Erixon. Men efter det panelsamtalet framfördes starka protester från vänsterhåll mot att SD-närstående medieröster skulle få komma till tals i public service. Det är uppenbart att Sveriges Radio lyssnat på dessa kritiker, och därför – i strid med public service-uppdraget – portat röster som står SD nära, även om de uppfyller samma villkor som de ledarskribenter som deltagit.
Detta agerande ger bränsle åt dem som anser att public service är uppenbart partiskt och osakligt i sitt agerande gentemot vissa av de folkligt valda politiska partierna i landets högst beslutande organ, och deras närstående.