Vänsterns krig mot moralen har varit konstant sedan 1960-talet. Den ”sexuella revolutionen” sades frigöra människor från onödiga moraliska begränsningar. Men den befriade också vänstermän, inom inte minst kulturvärlden, så att de kunde våldta kvinnor utan dåligt samvete. Och gjorde kvinnorna försvarslösa, för var de inte förskräckliga moraltanter om de anmälde övergreppen?

Det är inte lite fräckt när vänsterföreträdare som S-ministern Åsa Regnér far ut i anklagelser mot hederliga män, när det är hennes egen ideologi som öppnat dörren för sexuellt våld mot kvinnor.

På måndagen gick Cissi Wallin, radioprogramledaren och kolumnisten i Veckorevyn, ut med att hon våldtagits av Aftonbladets medarbetare. Hon vågade inte anmäla honom. Nu försvarar Aftonbladet sin medarbetare och stänger av allt att döma inte av honom, utan skriver: ”Det är polisen som utreder, åklagarna som åtalar och domstolarna som dömer. Det är viktiga principer i en rättsstat”. Det är en hållning tidningen aldrig tillämpar mot politiker och andra makthavare som anmäls. Varför ska vänstermän särbehandlas?

Samtidigt publicerar Aftonbladet en artikel som kan uppfattas som en varning till folk om att sprida sexanklagelser: Dela andras uppgifter kan vara förtal.

Skälet till att Wallin nu vågar göra anmälan är det aktuella nätupprop, #MeToo, som startat sedan härva i Hollywood med filmproducenten Harvey Weinstein börjat nystas upp. Tusentals kvinnor världen över vittnar om att ha blivit utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp, inte minst inom kultur- och mediekretsar.

På sociala medier träder unga kvinnor fram som givit Aftonbladet-mannen beröm för hans artiklar, och som svar säger sig ha fått frågan ”Vill du ligga med mig?”

Frågan är om förfrågningarna skickats om moralen haft en starkare ställning i samhället, och det allmänt funnits högre ställda krav på individuellt ansvarstagande. Skulle inte tro det.

Många frågar sig varför kvinnorna inte omedelbart polisanmält de sexuella övergreppen. Varför tiger kvinnor som finns inom kulturvärlden, har hög prestige och alla möjligheter i världen att nå stor spridning för sina berättelser?

Jag tror svaret finns i den totala och ohämmade öppenhet för sexuella begär som berättelserna ovan illustrerat. I vänsterkretsar har den sexuella revolutionen skapat en acceptans för dessa begär. Den som inte ställer upp på ”frigjordheten”, utan blivit drogad och våldtagen, vågar inte anmäla av rädsla för att bli stämplad som konservativ moraltant.

Självfallet kan sexuella övertramp förekomma i alla sammanhang. Homosexuella kan våldta. Konservativa kan. Kvinnor kan begå sexövergrepp. Men min poäng är att vänstern har skapat en ideologisk ursäkt och en frizon där vissa anser sig kunna släppa lös sina begär även om det går ut över andra.

Därför bär vänstern ett särskilt stort ansvar för att sexuella ofredanden, övergrepp och våldtäkter äger rum. Detta måste vänstern ta itu med. Vänstern skuld är här enorm för det lidande främst kvinnor blir utsatta för i den sexuella frigörelsens namn.