KULTURKRÖNIKA. När ’västlänken’ byggs i Göteborg ska en person heltidsanställas på livstid för att vandra omkring och agera konstverk på nya tågstationen vid Korsvägen. Det har Statens kulturråd beslutat.
Finns det någon gräns för statligt slöseri? Svaret är nej. Det finns ingen gräns för hur mycket statlig byråkrati kan slösa bort – medvetet och avsiktligt.
Bakgrunden är att politikerna bestämt att vid statliga byggprojekt ska en procent av totalbudgeten gå till konstnärlig utsmyckning. I stora miljardprojekt blir en procent många miljoner. Som byråkrater i Statens konstråd kan sätta sprätt på hur de vill. Strunt samma i att BB-avdelningar får stängas, Statens konstråd måste få hitta på de mest dåraktiga sätt att bränna skattemiljoner.
Västlänksprojektet ska göra av med 28 miljoner kronor på konstutsmyckning vid projektets tågstationer.
Och nu har man beslutat avlöna en person som på heltid ska gå omkring på stationerna som levande konstverk.
– Personen ska göra det som den väljer att göra. Jag tror att man kan se det som en kommentar på lönearbete i dag, säger till SVT Johny Lindeberg, arkitekt vid Trafikverket som suttit med i juryn som beslutat.
SVT ställer inte frågan om Lindeberg & Co kommer att ge ”uppdraget” till någon de känner, är vän eller släkt med.
Inte heller ställs frågor om inte detta mer liknar korruption och huvudlöst slöseri med skattemedel, än konst.
Man räknar med att det kommer att bli opinionsstorm om beslutet. Det är alltså till det skattepengarna går: att reta upp skattebetalarna.
Om staten inte tar medborgarna på allvar, varför ska medborgarna ta staten på allvar?