REFERAT. Under söndagskvällens partiledardebatt i SVT intog flera partiledare nya ståndpunkter som ligger betydligt närmare Sverigedemokraterna än de gjort förut. Såväl om polisbrist, växande otrygghet som graderad välfärd.
Sett till sakpolitiska innehållet var Jimmie Åkesson en tydlig vinnare. Den politik han i partiledardebatter under alla år förespråkat, och som de andra förut varit starka motståndare till, pratar nu flertalet partier för.
Partierna bjuder över varandra om antalet poliser, nu när poliserna slutar och polishögskolans platser står tomma eftersom politiken svikit ordningsmakten under många år. För Åkesson är det ingen nyvaken upptäckt att polisen måste prioriteras.
Sverigedemokraterna har länge förespråkat att mängdrabatten i domstolarna ska tas bort, och som inneburit att ju fler brott man begått desto lägre har straffet blivit. Nu intar Moderaterna denna position.
Flertalet partiledare beklagar nu plötsligt att allt fler människor lever i stor otrygga i sina bostadsområden, därför att gängkriminaliteten fått härja fritt. Det är en utveckling Åkesson länge varnat för, men då blivit attackerad för att svartmåla.
När Sverigedemokraterna förespråkat att nyanlända inte ska ha tillgång till välfärd på samma villkor som medborgare har man blivit anklagad för främlingsfientlighet. Nu var också de fyra allianspartierna för att gradera välfärden utifrån hur mycket man bidragit till det svenska samhället.
På punkt efter punkt har övriga partier flyttat sig närmare traditionell SD-politik.
I övrigt hade inte de partier som låtit gränserna vara öppna några svar om hur den katastrofalt illa fungerande integrationen ska bli bättre. Man upprepar ord som utbildning, lägre löner och varningar för bidragsberoende. Men inga lösningar på det man ställt till med.
När det gäller de individuella prestationerna kan man kort konstatera följande.
Gustav Fridolin (MP) var övertänd och avbröt de andra. Många tittare tänkte nog, ”kan ingen stänga av mikrofonen”.
Jimmie Åkesson (SD) var jordnära och talade mer utifrån väljarperspektiv än systemperspektiv.
Ulf Kristersson (M) var som ny partiledare en starkare statsministerkandidat än Stefan Löfven (S)
Annie Lööf (C) talade om miljösatsningar i ny teknik.
Ebba Busch Thor (KD) talade om äldreomsorg som sin främsta profilfråga.
Jonas Sjöstedt (V) var lika hatfylld som han brukar vara.