Moskébygge i Halmstad får motstånd – SD tänker ordna folkomröstning

HALMSTAD. Hatpredikanter och bygglov på historisk värdefull mark. Att Halmstad tillåter moskébygget på Fyllebro slagfält blev känt nationellt då historieprofessor Dick Harrison protesterade. Nu kastar sig även SD Halmstad in i den uppblossade debatten och förbereder en folkomröstning för att stoppa planerna.

Sverigedemokraterna i Halmstad fick in 700 namnunderskrifter på fyra dagar, efter att startskottet till insamling gått.

– Invånarna vill inte ha det här bygget. Många har kontaktat oss. Hälften av dem är utrikesfödda, för även andra muslimer är motståndare till moskébygget, säger Fabio Ishaq, ordförande i SD Halmstad.

Huvudargumentet är att moskén ska byggas på Fyllebro slagfält, historiskt värdefull mark.

SD har även synpunkter på den islamiska föreningen.

– Föreningen anlitar en imam som har sagt att homosexuella är ett virus. Men i dagsläget är den historisk-kulturella marken vårt fokus. Viktigast är att bevara vårt kulturarv. 

Och om de får tillstånd att bygga på annan plats?

– Då diskuterar vi den frågan då. Vi kommer att stödja invånarna på samma sätt om det var någon annan byggnad man inte vill ha. Det spelar ingen roll om det är en moské eller kyrka.

Dyrt
En invändning SD har fått mot folkomröstning är att det blir dyrt, en annan att det är odemokratiskt.

– Absolut inte, demokratin stärks. Och vi kan tänka oss att lägga folkomröstningen samtidigt med riksdagsvalet för att spara pengar.

Plats för 1 300
Islamiska föreningen har fått bygglov och fått reserverat en tomt på 1000 m2 i Fyllinge. Idag hyr de lokal av kommunen som har blivit för liten för att det flyttat in så många muslimer. Fredagsbönen lockar 700 personer och man är tvungen att ha flera sittningar. Den nya moskén ska rymma 1 000 respektive 300 personer på två våningar.

– De påstår att de själva ska stå för finansieringen, det ska inte finansieras från utlandet utan de ska samla ihop pengar av medlemmarna och andra församlingar, säger Fabio Ishaq.

Enligt föreningens kassör Jehad Karkoukli har man fått in de runt två miljoner kronor det kommer att kosta att köpa marken, betala bygglovet och att sätta igång med bygget.

Historiskt slagfält
Moskébygget blev nationellt uppmärksammat när historieprofessorn Dick Harrisson riktade stark kritik.

– Slaget vid Fyllebro var det som vände det skånska kriget, som gjorde att Sverige lyckades behålla de här delarna av landet. Att förstöra en sådan plats genom att vräka bort jorden och sabotera möjligheterna att göra slagfältsarkeologiska undersökningar är oförsvarbart ur ett historiskt perspektiv, säger han och tillägger:

– Jag har inget emot moskéer, men det här är en av de viktigaste fältslagsplatserna i svensk historia.

Hat-imam
Det är även känt att föreningens imam Ahmed Suleman från Göteborg, kallad Abu Muadh, är en radikal salafist som gjort extrema uttalanden om homosexualitet och annat. Magnus Sandelin, författare och journalist med extremism som specialitet, säger om föreningen i Halmstad:

– Som jag ser det är det en förening där många jihadvänliga personer flockas.
– Abu Muadh är en person som anses vara väldigt kunnig i salafistiska kretsar.

Extrempredikant
Även debattören Hanna Gadban beskriver i sin bok Min Jihad att Abu Muadh har en viktig position bland muslimer som sprider extremreligiösa budskap på Västkusten. Muadhs samröre med Michael Skråmo, Anas Khalifa (som också föreläst i Halmstads moské) och övriga extrempredikanter skapar ett klimat där radikala åsikter riskerar att legitimeras, enligt Gadban. Abu Muadh har även kopplingar till europeiska rörelsen iERA som sprider Dawah, mission, och har en extremt bokstavstrogen tolkning av islam.

Ställt frågor
Kommunen har sedan dess ställt frågor om Abu Muadhs uttalanden och har uppenbarligen fått tillfredsställande svar av den islamiska föreningen.

– Jag har haft kontakt med imamen och han svarar ungefär på samma sätt som vissa präster i svenska kyrkan som vägrar viga samkönade par, säger Henrik Oretorp, ordförande i samhällsbyggnadsutskottet, till Hallandsposten.

Henrik Oretorp menar att kommunens roll är att upplåta mark och att man slutit avtal med serbisk-ortodoxa församlingen, Jehovas vittnen och mormonerna och att detta inte utgör någon skillnad.

Arkitekt hålls hemlig
Den laddade debatten kring moskébygget gör att arkitekten inte velat ha sitt namn på ritningarna.

– I utformningen av byggnaden vägs även hotbilden in för att försvåra attentatförsök, säger kontrollansvarige Bengt Pettersson.

Fabio Ishaq är dock optimistisk om att en folkomröstning blir av.

–  Det behövs namnunderskrifter från en tiondel av kommunens röstberättigade – och det är jag övertygad om att vi får ihop.