Den offentliga skampåle som 3MeToo-temat utvecklats till är diskutabel. Men när TV4 och Aftonbladet skyddat egna medarbetare samtidigt som man inte tvekade att hänga ut förre finansministern enbart på skvaller, blottas medievärldens moraliska haveri.
Massmedieföretag med stor publik är uppenbara maktfaktorer i ett öppet samhälle. Medier är också väsentlig infrastruktur som krävs för att ett samhälle ska kunna vara demokratiskt.
Men dagens medieföretag missbrukar grovt sin ställning. Man har slutat tillämpa den yrkesetiska regeln om konsekvensneutralitet, det vill säga att man ska rapportera en nyhet oberoende av vem som gynnas eller missgynnas av nyheten, så länge den är sann och relevant. Istället har mediebolagen börjat med kampanjjournalistik som propagerar för en viss åsikt och tystar ner sådant som anses undergräva den propaganda man kör ner i halsen på sin publik.
Ett annat exempel på maktmissbruk i mediebranschen är hur exempelvis sexskandaler hanteras. När skvaller om politiker uppstår har massmedia inga hämningar när det gäller att ge spridning åt anklagelser utan källkritisk granskning. Anders Borg är tydligaste exemplet. Han ska på en fest ha betett sig olämpligt. Men ingen polisanmälan är gjord. Inga vittnen har trätt fram. Bara andrahandsuppgifter från anonyma källor. Ändå fick ”nyheten” dominera ledande massmedier som TV4 och Aftonbladet i flera dagar.
Genom att sjunka ner till skvallernivå om Anders Borg har etablerade medier öppnat slussarna: det är okej att i offentligheten hänga ut personer och rikta grova anklagelser om sexuella övergrepp mot dem utan källor och utan bevis som prövats i domstol.
När nu kvinnor träder fram under hashtaggen #MeToo, som en följd av att en mängd vittnesmål om sexuella övergrepp utförda av en Hollywoodproducent, har flera kända svenska journalister hamnat på de anklagades bänk. Då, plötsligt, väljer de medier som inte tvekade att hänga ut Anders Borg, att istället tysta ner anklagelserna. Det har också kommit fram att TV4 och Aftonbladet sedan länge känt till anklagelserna om sextrakasserier riktats mot deras medarbetare, men man har valt att tysta ner det.
Hyckleriet är gränslöst. Förtroendet för medieföretagen går i botten.
Jag är ytterst tveksam till kampanjer som går ut på att i offentligheten hänga ut folk för brott som de inte dömts för. Agerandet mot Anders Borg är ett av historiens värsta bottennapp för svensk journalistik. Justitiemord heter det i domstol, karaktärsmord är kanske rätt begrepp när massmedier gör sig skyldig till maktmissbruk och utan bevis krossar en persons anseende.
Vi är alltså i den paradoxala situationen att de massmedier som ska vara ansvarsfulla, har bidragit till offentliga skampålar där man hänger ut påstådda sexförövare.
Än en gång har mediebranschen grovt svikit sitt uppdrag. Man har nu ingen trovärdighet när man vill hålla igen, och inte offentliggöra namnen på de medarbetare som i sociala medier redan bundits vid skampålen. Mediebolagen har tvärtom blivit en del av den skurkmentalitet som håller misstänkta sexuella brottslingar om ryggen.
Det är bedrövligt att nu se mediechefer på TV4 och Aftonbladet ljuga om varför man inte kan offentliggöra. ”Ja, men nu gjorde ju det om Anders Borg!”, blir den självklara motrepliken som snabbt sänker mediecheferna och nollar deras trovärdighet.
Kvinnor som utsatts för orättfärdiga och olagliga bemötanden har naturligtvis rätt att tala om det. Men på det här sättet? Det blir sliskigt, och riskerar att bli både juridiskt och intellektuellt ohederligt. Ett illa valt ord eller anspelning, som alla faktiskt måste kunna tåla utan polisanmälan, likställs med regelrätta våldtäkter. Allt blir ett enda stort kackalorum.
Arbetsgivare, chefer och andra i maktställning får aldrig skydda dem som misstänks för oegentliga handlingar, utan ska snabbt utreda och gå till botten med missämjan. Kan brott misstänkas måste kvinnor anmäla omedelbart. Det blir hopplöst att uppnå juridisk rättvisa om man väntar i åratal innan man framför sin berättelse. Då är bevisläget så mycket sämre. Det öppnar för falska anklagelser.
*
Se bortförklaringar: TV4, Aftonbladet