Höjd sparskatt slår mot låg- och medelinkomsttagare

S-regeringen vill höja skatten på investeringssparkonton (ISK), vilket främst slår mot låg- och medelinkomsttagare. Flera, bland dem TCO, efterlyser tvärtom sparstimulanser.

Som hämnd för att oppositionspartierna hotat med misstroendevotum om regeringen lägger fram höjda skatter på småföretag och höjd inkomstskatt på högre inkomster, har finansminister Magdalena Andersson lagt fram förslag om höjd skatt på sparande i höstbudgeten.

Under sin budgetpresentation igår konstaterade Oscar Sjöstedt, SD:s ekonomiskpolitiske talesman, att en höjning av sparskatten kräver särskilt beslut i riksdagen. Det betyder att allianspartierna kan lägga förslag emot, vilket SD i så fall kommer att stödja eftersom SD i sin budget säger nej till höjd sparskatt på investeringssparkonton. Men alliansen är inte säker på att de vill gå emot skattehöjningen, enligt Sjöstedt.

– De signaler jag fått hittills är tvetydiga. Det hänger på dem, säger han.

Förslaget till skattehöjning har fått hård kritik av finansbranschen, men kritiseras också av andra röster. Fackliga organisationen TCO menar att höjda sparskatten ger signaler i fel riktning. I takt med att medellivslängden ökar och tiden i pension därmed blir längre, borde staten uppmuntra fler att spara.

Regeringen har fel, skriver TCO, när man hävdar att skattehöjningen främst påverkar män med de allra högsta inkomsterna. Nästan 2 miljoner människor har investeringssparkonto.

Eftersom sparskatten är lika hög på första kronan som på sista, slår sparskatten hårdare mot låginkomsttagare som får se sitt lilla sparkapital ätas upp av Magdalena Andersson.

Aktiespararna påpekar att höginkomsttagare blir vinnare eftersom de med löner över brytpunkten kan använda löneväxling för att ta ut lön som extra tjänstepensionsinbetalning, som beskattas lägre.

Aktiespararna vill tvärtemot S-regeringen stimulera långsiktigt sparande för låg- och medelinkomsttagare genom att göra de första 100.000 kronor som sparas i ISK skattebefriat, rapporterar DI.