
Ensamkommande män i hvb-miljö ”inte gynnsamt”
Av Redaktionen
13 oktober 2017
MIGRATION. Det är direkt olämpligt att sätta tiotusentals ensamkommande afghaner på hvb-hem. Möte med ett totalt främmande samhälle samt avsaknad av familjekontroll har inte varit ”gynnsamt”. Dessutom finns Sveriges lamslagenhet i att hantera det stora mansöverskottet. Det som Kanada kallar ”potentiell säkerhetsrisk.”
”Avsaknaden av familjens och religionens moraliska ramar gör att de ensamkommande kunnat ägna sig åt brott de aldrig skulle våga sig på i hemlandet.”
Det skriver rektor Hamid Zafar som driver ett ideellt studentboende på afghanska landsbygden. Han anser att svenska yrkesgrupper som hanterar ensamkommande afghaner måste ha mer kunskap. Han tycker att det är skadligt att inte se kultur och sedvänjors roll, och nämner de senaste årens grova våldsbrott som begåtts av ensamkommande afghaner. Exempelvis där 15 afghanska ungdomar förgripit sig på andra pojkar.
”I ett av de mer uppmärksammade fallen förgrep sig två äldre ungdomar på en annan 14-årig afghansk yngling på ett hvb-hem i Borås. I artikeln nämns fenomenet bacha bazi, sedvänjan att förgripa sig på pojkar som framför allt praktiseras i centrala och norra delarna av Afghanistan. Socialtjänstchefen i Borås hade aldrig hört talas om detta fenomen. Än mindre kände personalen på hvb-hemmet till det.”
Många vill vifta bort dessa incidenter som isolerade händelser med avsaknad av kulturell korrelation, eller att våldsbrotten skulle vara uttryck för trauma och psykisk ohälsa, enligt Hamid.
”Det är möjligt, men samtidigt bör vi inte blunda för att dessa minst sagt aparta sedvänjor faktiskt existerar och kan spela in. Att på förhand avfärda eller relativisera detta kan få förödande konsekvenser. Tvärtom menar jag att vi kritiskt måste granska dessa våldsbrott och deras kontext för att slå hål på myter.”
Familjekontroll
Afghanistan är ett starkt familjecentrerat samhälle där familjebanden och familjehedern är helig. Familjen fungerar också som en struktur som håller medlemmarna inom moraliska ramar, enligt Hamid. Denna starka moraliska ram är upprättad även i exil och håller medlemmarna i schack. Men när de ensamkommande är i Sverige försvinner familjens vakande öga.
”Här i Sverige möts de av ett samhälle med en diametralt annorlunda syn på familj och könsroller. Många har också tagit del av myter och fördomar om svenskar. Att svenskar är promiskuösa och att sexuellt umgänge är något som uppmuntras av samhället.”
Hamid menar att den nuvarande lösningen med hvb-hem ”inte varit gynnsam” utan att familjehemsplaceringer borde göras istället.
Hazarer inte förföljda
Majoriteten av afghanerna som kommer till Sverige tillhör folkgruppen hazarerna och deras asylskäl har framför allt handlat om förföljelse, brist på representation i det afghanska samhället och krig och oroligheter. Hamid hävdar att myten om hazarernas förföljelse inte riktigt stämmer och hänvisar till forskning och egna iakttagelser i Afghanistan.
”Det stämmer att hazarerna historiskt varit en marginaliserad etnisk minoritet. Deras status har dock under de senaste 15 åren fått ett kraftigt uppsving i det afghanska samhället.”
Hazarerna har en stor representation i den afghanska inrikespolitiken och tidigare diskriminering har avskaffats, enligt Hamid, samt att studenterna vid Kabuls universitet numera utgörs till stor del av hazarer.
Demografiskt överskott av ensamma män
Förutom den stora mängden unga män utan sin traditionella familjekontroll, finns även problematiken med demografin. Många har påpekat det skadliga för ett samhälle med ett stort manöverskott, som att det tenderar att utveckla fler våldsbrott, egendomsbrott och brott riktade mot kvinnor.
Ensamkommande inte aktuella
I en artikel jämför Adam Cwejman svensk migrationspolitik med kanadensisk, som är byggt på kvotsystem, och tar upp könsfördelningen.
”När den Trudeauledda regeringen bestämde sig för att ta emot syrierna direkt från flyktinglägren meddelade man samtidigt att ensamkommande män inte var aktuella, så länge de inte var homosexuella och flydde undan förtryck.”
Potentiell säkerhetsrisk
”Motiveringen var att ensamma män utan familjer utgjorde en potentiell säkerhetsrisk. Utöver att det beslutet var kortsiktigt klokt ur ett säkerhetsperspektiv skapade det dessutom en långsiktighet i mottagandet: Kanada har, till skillnad från Sverige, ingen omfattande grupp unga nyanlända singelmän utan sysselsättning.”
Ålders och könsfördelningen blev därmed betydligt mer välbalanserad och heterogen i Kanada.
”Det kanadensiska systemet bygger på förutsägbarhet, som helt saknats i svensk migrationspolitik, och en överensstämmelse mellan kapacitet och mottagande – även det har varit främmande i den svenska migrationspolitiken”, skriver Cwejman samt att det svenska systemet ”präglats av panikartad reaktivitet”.