Såväl statsminister Stefan Löfven som nye moderatledaren Ulf Kristersson låter nu som Jimmie Åkesson i riksdagens partiledardebatt. De kritiserar hårt utvecklingen som visar på allt värre brottslighet och allt sämre välfärd.
I onsdagens partiledardebatt i riksdagen sker något besynnerligt, med tanke på den hårda retoriken i samhällsdebatten utanför parlamentet. Man talar om budskap som förut enbart framfördes av Jimmie Åkesson.
Både Löfven och Kristersson kritiserade nu i hårda ordalag den ökande otryggheten, laglösheten och bristerna i välfärden. De båda har gått i opposition mot den egna politik man fört under många år.
Ulf Kristersson konstaterade: ”Sverige måste stå upp för sin egen lagstiftning!”
Att det ska behöva sägas, säger något om den laglöshet, den anarki som råder i vårt land – och som både socialdemokrater och moderater villigt ställt upp på, för att slippa kallas rasister och nazister. Hittills har ju dessa partiet kramat om dem som fått avslag på asyl men ändå stannat. Polisen vågar inte utföra det lagen kräver, inre gränskontroll, eftersom politikerna på Medborgarplatsen demonstrerat emot lagarna de själva instiftat. Socialdemokratiske migrationsministern Heléne Fritzon har ju suttit med dem som öppet bryter och trotsar lagarna och visat solidaritet med dem – inte med svensk lag.
Men i riksdagshuset hävdar Löfven och Kristersson att lagarna ska upprätthållas. Där låter de som Jimmie Åkesson. Men utanför riksdagshuset säger samma partier att Åkessons politik är främlingsfientlig.
Det vi ser är ett historiskt dubbelspel. Ute på gator och torg står man med dem som ska avvisas efter asylavslag, inne i riksdagen på lagens sida.
Detta dubbelspel måste avslöjas. Skälet till dubbelspelet är att de gamla partierna egentligen, i själ och hjärta, tycker som Fredrik Reinfeldt när han utropade godhetens högsta önskan: öppna gränserna! Låt alla komma! Sverige har stora skogar. Sverige har plats för 40 miljoner migranter.
Men samtidigt vet dessa partier att väljarna skulle överge dem om de sa vad de egentligen tycker. Därför låtsas man vara emot massinvandringen, därför låtsas man stå upp för lagarna. Man säger det man måste säga för att inte tappa väljarstöd, men man tror inte på den politiken.
Därför blir det en svår valrörelse, där detta dubbelspel måste avslöjas. Jimmie Åkesson summerade läget i avslutningen på sitt anförande i riksdagen.
– Nej, det går inte bara bra för Sverige. Det grundläggande problemet är att regeringspartierna och de borgerliga tog alldeles för lång tid på sig att förstå att man förde en ohållbar och ansvarslös politik. Alldeles för länge lät man den här öppna-era-hjärtan-politiken råda, samtidigt som man ägnade en stor del av sin kraft åt att smutskasta dem som varnade.
– Väljarna måste ställa sig frågan, vem som man sätter sin tilltro till. Har man fortsatt förtroende för dem som skapat problemen och dessutom kapitalt har misslyckats med varje försök att lösa problemen? Eller sätter man sin tilltro till dem som tidigt såg farorna, varnade för farorna och dessutom erbjuder lösningar som inte redan har prövats och misslyckats.
– Jag hoppas att den misskötsel vi sett de senaste åren får nödvändig effekt på valresultatet.