TIGGERI. Den norske dokumentären om tiggeri och kriminella nätverk sändes igår i Svt. Där hävdas att tiggeri ofta är täckmantel för en mängd lukrativa brott. 700 miljoner norska kronor har förts ut ur Norge till Rumänien de senaste fem åren. Hur ser det ut i Sverige?
Den norska dokumentären Lyckolandet gjordes med dold kamera och reportageteamet upptäckte att tiggarna från Rumänien ofta använder tiggeriet som täckmantel för en cocktail av brott som prostitution, stöld, narkotikabrott och människohandel. Igår visades filmen även i Svts Uppdrag Granskning.
Bland annat hade ett kriminellt nätverk tagit över hela Bergens gatuprostitution. Män kontrollerar de prostituerade kvinnorna, tiggare och springpojkar och de högst upp i ledet blir rika. Ledarnas facebookinlägg visar skrytbilder med ett liv i lyx, sedelbuntar som fyller ett kylskåp och de bygger fina hus i Rumänien.
Man hånar öppet värdlandet. En familj stannar exempelvis till hos en norsk familj de får kontakt med genom Refugees welcome och blir väl omhändertagna. Värdparet medverkar i lokalmedia om hur de ger de stackars lidande tiggarna lindring. Samtidigt skryter tiggarna på facebook om sina enorma sedelbuntar.
Stora summor pengar har förts ut ur Norge. De senaste fem åren har 100 miljoner norska kronor förts över bara från staden Bergen till Rumänien. Totalt har 700 miljoner kronor förts ut från hela Norge, enligt Norska valutaregistret. Utöver dessa siffror, som har registrerats från penningöverföringskontor, har även pengar förts över genom inofficiella vägar.
Åkt till Sverige
Tv-teamet har granskat nätverket i två år. Efter avslöjandet om gatuprostitutionen försvann många av tiggarna från Bergen.
– Några drog till Sverige, säger Kjersti Knudsson, NRK, en av journalisterna som gjort granskningen.
– De har åkt till Malmö, till svenska västkusten. Och även till Helsingfors och Köpenhamn.
– Sommaren 2017 var nästan tömd på tiggare, fortsätter Kjersti Knudsson.
Ändrat uppfattning
Hon säger att norrmännen chockades av upptäckten av de kriminella nätverken och människohandeln bakom. Många har ändrat uppfattning om tiggeri.
– 63 procent är för ett tiggarförbud nu, en stor skillnad mot tidigare. Folk ger mindre till tiggare nu, säger Kjersti Knudssen, NRK.
Svårt att få fram
I Sverige är det svårt att få fram en motsvarande siffra på hur mycket pengar som förts över till Rumänien. På Finansinspektionen har man inga sådana siffror samlade. Inte heller Finanspolisen (som har underrättelseuppgifter), Riksbanken eller Finansinspektionen har dessa uppgifter samlade. Det finns dock goda grunder att tro att brotten ser liknande ut på den svenska sidan gränsen och därmed överföringen av pengar.
Enligt en Brå-rapport om penningtvätt och människohandel skickas stora delar av vinsterna utomlands till rekryteringsländerna och en del av vinsterna återinvesteras i brottsligheten eller konsumeras.
I domstol
Några fall av människohandel har nått domstolarna. Nyligen åtalades två män för att ha fört bort och misshandlat en bulgarisk man de tvingat att tigga, så svårt att han var nära att dö. Han lämnades bunden och halvnaken i kylan i skogen, när han vägrade tigga.
Förra året dömdes tre män och en kvinna från Bulgarien för att ha tvingat fem funktionshindrade att tigga under slavliknade former och bo i en bil.
Rumänsk polis
Redan 2013 larmade polisen Adrian Lucaci, med rumänsk bakgrund som även arbetat i Rumänien för rikskrim, om att inte ge tiggare, då han visste hur mycket brott som begås i spåren och hur de utnyttjas.
– Jag gillar inte att föda organiserad brottslighet, där någon tar alla pengar och sen bygger ett fint hus till sig själv, sa han då, samt att stölderna kan handla om villainbrott och däck-, maskin- och skrotstölder.
– Ett skitgöra, men de får ihop några kronor på det. Det är väldigt komplext och har ökat de senaste åren.
Guld för tre miljoner
Han påpekar att en liga, som nyligen togs i Malmö, hade fått ihop guld för tre miljoner kronor.
– De hade hyrt hus i några veckor och gjort 50-100 inbrott, även från vårt område. Det finns någon i bakgrunden som säger ungefär hur de ska jobba, som har kollat upp vilka villaägare som inte är hemma.