Jag ber om ett starkare Europa, sa Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, när han på onsdagen höll sitt årliga tal inför EU-parlamentets ledamöter i Strasbourg.
Centraliseringen ska fortsätta. EU-byråkratin borde ta över än mer makt från medlemsländerna. Det är Bryssels svar på britternas kritik mot maktkoncentrationen och beslutet om utträde ur unionen.
– Europeiska unionen borde ha en finansminister, sa Juncker.
Och denne Europas finansminister skall enligt kommissionens ordförande inte bara hantera finanspolitik för eurozonen utan för alla EU-länder, inklusive Sverige. En sådan minister skulle bli chef över alla unionens finansministrar.
Förra månaden fick franske presidenten Emmanuel Macron stöd av Tysklands Angela Merkel för hans förslag till en gemensam finansminister för euroländerna. Nu går alltså Juncker längre, och vill att posten ska omfatta hela EU.
Skapandet av detta finansministerium för hela EU och inte endast för eurozonen är ett försök att förhindra att de 27 medlemsländerna glider isär, sa en EU-tjänsteman till Reuters.
– Vi behöver en finansminister som driver på och understödjer strukturella reformer i våra medlemsländer. Den nye ministern bör koordinera alla EU:s finansiella instrument som kan komma till användning när ett medlemsland är i recession eller drabbas av en djup kris, sa Juncker.
Som kommissionens ordförande vill Juncker placera den mäktige finansministern som vice ordförande i kommissionen, ett förslag som kommer att möta motstånd från eurozonens regeringar, särskilt Tyskland.
Juncker höjer därmed temperaturen i debatten om hur EU, med 27 medlemmar, och eurozonen, med 19 medlemmar, ska utvecklas. Han konstaterade att alla EU-medlemmar utom två har undertecknat sin avsikt att gå med i euron. Det finns ingen juridisk möjlighet att backa från detta, sa Junker med adress till bland annat Sverige.
– Jag har lovat att föreslå hjälp i form av teknisk och finansiell assistans till dessa länder så att de lättare ska kunna gå med i euron, sa Junker utan att gå in på vilka sorts regelverk han syftade på.
Juncker menar att när Storbritannien lämnat EU ska det normala vara att alla EU-länder har euron och ingår i bankunionen. Därmed går han emot att EU ska utvecklas i olika takt, det Macron och Merkel varit inne på.
– Vi behöver inte en budget för EU och en för eurozonen utan en stark gemensam budget. Jag gillar inte heller idén om ett separat parlament för eurozonen. EU-parlamentet är eurozonens parlament, sa han.
Juncker föreslår också andra förändringar som sammanför eurozonen och EU till en gemensam organisation.
Budskapet från EU-byråkratin är således glasklart: harmoniseringen och likriktningen i Europa ska inte avta, som en konsekvens av Storbritanniens kritik, utan öka och bli mycket tuffare.
Återstår att se vad svenska riksdagspartier tycker om att Junker vill fortsätta att avlöva medlemsländerna deras politiska makt och tvinga på Sverige euron.