Alla massmedier verkar fått fnatt. De ger enorm uppmärksamhet åt Nordiska motståndsrörelsen och deras demonstration i Göteborg. Är syftet att försöka vrida fokus från islamistisk terror till något för vänstern bekvämare?
När detta skrivs på lördagseftermiddagen har ingenting märkligt hänt. Det är främst motdemonstranter som agerat våldsamt och fått motas bort av polis. Nordiska Motståndsrörelsen, NMR, har demonstrerat på annan plats än den tillståndsgivna i Göteborg och stoppats av polisen.
Den massiva mediebevakningen av händelsen saknar alla proportioner. NMR hade förra året 160 medlemmar, enligt Expo.
De kan jämföras med extremvänstern som exempelvis skövlade Hamburg i juli under G20-toppmötet, en händelse som knappt nämndes i svenska medier.
En fråga som inställer sig är varför massmedierna i så hög grad överexponerar nazistiska extremister och samtidigt underrapporterar vänsterextremister? När det gäller den tredje formen av politiska våldsivrare, den islamistisk extremismen, är det svårt för medierna att låta bli att rapportera om terrordåd där människor dödas och lemlästas.
Att medierna nu så stort slår upp att NMR demonstrerar kan vara ett sätt att försöka flytta samhällsdebattens fokus bort från också islamistisk terror. Genom kampanjjournalistiken, som har politiska ändamål, kan man vilja skapa intryck av att västerländska extremister i form av nationalsocialister är farligare för samhället än muslimska jihadister.
Vi såg i juni hur regeringens nye ”samordnare” mot våldsbejakande extremism gick ut med en enkät där kommuntjänstemän fått säga att de ”upplever” högerextrema som mer närvarande än jihadister.
På det sättet försöker regeringen vrida om fakta. Säpo rapporterar att det finns cirka 3000 våldsbejakande extremister i landet, varav 600–700 i höger- och vänsterextrema rörelser och drygt 2000 är islamistiskt motiverade extremister.
Massmedierna tycks nu följa regeringssamordnarens taktpinne och har startat en kampanj för att vänder på hotbilden. Det är inte längre islamistiska terrorister, hemvändande IS-krigare med flera, som är det största hotet, utan nationalsocialister. Instrument för att möjliggöra denna förändrade problemformulering blev enkäten till några kommuntjänstemän. I strid med Säpos underrättelsearbete svarade dessa kommunanställda tvärtom att högerextrema grupper och individer som är det största problemet. Förklaringen är att de är mer ”synliga” än islamistiska terrorister.
Och nu ser det ut som hela journalistkåren som en person tagit till sig regeringens föreslagna nya verklighetsbild och i samverkan med Nordiska motståndsrörelsen ser till att göra deras aktiviteter till de mest medialt synliga och spridda i landet.
Detta är inte nyhetsbevakning. Det är mer politisk propaganda i syfte att pådyvla medborgarna en verklighetsbild som avviker från fakta. Denna sorts agerande är också ett hot mot demokratin. Medborgarna har rätt att få saklig och på fakta grundad nyhetsrapportering, inte en styrd av vad taktiserande vänsterkrafter önskar.