I den hypernervösa samhällsdebatten suddas nu skillnaden ut mellan våld och argument man inte gillar, i syfte att tysta oliktänkande. Och justitieminister Morgan Johansson (S) går i spetsen för att undergräva yttrandefriheten för politiska motståndare och därmed demokratin.

Det farligaste hotet mot det öppna samhället kommer från dem som överreagerar mot det fria samhällets fiender. Överallt i västvärlden sprids nu från etablerade håll en attityd som går ut på att politiska motståndare som framför ”fel” argument ska stoppas och tystas.

Och som svepskäl använder man extremister som förespråkar våld istället för debatt. I Sverige ser vi hur Nordiska motståndsrörelsen, NMR, används för att censurera demokratiska aktörer. Justitieminister Morgan Johansson sa igår att regeringen vill bjuda in riksdagspartierna till samtal om hur antidemokratiska strömningar ska kunna motverkas, men Sverigedemokraterna är inte välkomna i diskussionen.

– De har inte samma värdegrund. Jag ser att de vill förbjuda nazistiska organisationer, men det är väl ett sätt för dom att bli av med en konkurrent. Det är naturligt att det är de partier som står bakom regeringsformen som regeringen bjuder in, säger Johansson till Sveriges Radio.

Johansson säger att överläggningarna ska handla om ”hur demokratier ska försvara sig och skyddas mot hot från antidemokrater”. Men den verklige antidemokraten är ju Morgan Johansson själv. Han använder regeringsmakten för att försöka utesluta demokrater som han inte gillar från det offentliga samtalet.

Morgan Johansson suddar ut skillnaden mellan våldsextremister och Sverigedemokraterna som demokratiskt parti. Därmed visar regeringen förakt för de 801.000 väljare som 2014 röstade på Sverigedemokraterna, en väljargrupp som idag säkert är över en miljon svenska medborgare.

Att likställa mer än en miljon väljare med något hundratal naziextremister är allt annat än demokratiskt.

Tyvärr är det inte bara i Sverige totalitära attityder sprider sig inom etablissemangen. Brooking institute har undersökt värderingarna hos universitetsstuderande, de som kommer att inneha höga poster i samhället i framtiden. Häften av dem tycker att det är rimligt att tysta personer som har åsikter man ogillar, också genom att överrösta dem och störa dem från att framföra sina argument. Var femte anser att det är rätt att ta till direkt våld i syfte att stoppa talare man inte gillar.

Brookings studie visar att en majoritet bland universitetsstuderande, detta etablissemang i vardande – de som ska föreställa västvärldens akademiska spjutspets i kunskaper och insikter – inte har förstått att yttrandefrihet innebär att även ståndpunkter som man själv starkt ogillar har rätt att framföras och skyddas av den amerikanska konstitutionen.

Inte heller Sveriges justitieminister kan uppenbarligen göra skillnad på argument han ogillar och det som är våld och hot. Han vill tysta politiska motståndare. Bara de som håller med honom ska få vara med.

Denna makten arroganta attityd mot oliktänkande är ett större hot mot yttrandefriheten än små extremistgrupper. Dessa grupper är en polissak. En ordningsfråga. Men om makten börjar bestämma vilka som får komma till tals, har yttrandefriheten avskaffats. Och då har demokratin satts ur spel.