Långt innan politiska byråkratin reagerade, vidtog säkerhetspolisen och underrättelsetjänsten åtgärder för att skydda hemliga agenter när Transportstyrelsen medvetet bröt mot lagarna och lämnade över säkerhetsskyddade uppgifter till utlandet.

I de officiella informationen kring när regeringen informerades heter det att Försvarsmakten och försvarsministern fick information om säkerhetshotet i Transportstyrelsens agerande i början av 2016, då det redan skett. Men nya uppgifter tyder på att säkerhetspolisen och militärens underrättelsetjänst agerat långt tidigare.

Dagens Nyheter skriver att dessa myndigheter fick information om säkerhetsbristerna i oktober 2015 och att Must omedelbart inledde motåtgärder. Framför allt gällde det att skydda hemliga svenska agenter som arbetar under täckmantel och falska namn, så kallade kvalificerade skyddsidentiteter. Dessa riskerade att röjas via Transportstyrelsens körkortsregister.

Även Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa), som arbetar med infiltratörer, informerades och agerade hösten 2015. Att skyddsåtgärder vidtogs både på militär och på polisiär sida uppger flera personer med insyn i de hemliga verksamheterna till DN.

Säpo fick i juni 2015, förmodligen av personal på Transportstyrelsen, uppgifter om att generaldirektören på Transportstyrelsen i strid mot lagarna tänkte lämna ut it-system i händerna på icke säkerhetsklassad personer i utlandet. Säpo inledde en formell granskning i september. I oktober insåg Säpo att situationen var så allvarlig att rikets säkerhet var i fara och kallade till ett hemligt krismöte, enligt DN:s källor.

I detta möte deltog företrädare för Säpo, Must och Noa. Fokus för deltagarna var då att skydda de hemliga agenterna. De visste också att främmande makt riskerade att komma över uppgifter om civila fordon som tillhörde Försvarsmakten.

– Den formella informationen fick vi från Säkerhetspolisen i februari 2016, men vi fick underhandsinformation från Säpo redan hösten 2015. Då flaggade man upp och jobbade med detta på en gång. Vi vidtog alltså åtgärder redan hösten 2015, säger Jesper Tengroth, pressekreterare vid Försvarsmakten till DN.

– De åtgärder vi har vidtagit har bidragit till den slutsatsen vi kommit fram till: att det här inte märkbart påverkat försvarsunderrättelseförmågan eller haft någon påtaglig påverkan på Försvarsmaktens samlade operative förmåga.

När generaldirektörer och ministrar inte vet vad de gör och vad som händer, agerar andra delar av statsförvaltningen snabbt och effektivt för att skydda Sverige från säkerhetsläckage.