Reportage: Hörby, ockuperad ort (Del 1 av 2) ”Det var en krigszon”

KRIMINALITET. Albaner och afghaner slåss om knark och om vem som äger Nya torget. En vanlig svensk småstad hålls i ett grepp av våld och skräck. Sedan ett knivdåd i början av sommaren har läget trappats upp. Många fruktar nu repressalier och ännu mera våld. Korvgrillning och aktiviteter ska “klara sommaren”.

När jag kommer till Hörby för att filma med brittiske dokumentärfilmaren och journalisten Pelle Neroth Taylor är det bara veckor efter knivdådet den 9 juni. Det är kulmen på 1,5 års upptrappning av våld, när en 19-årig alban blir knivhuggen utanför en affär vid Nya torget och överlever med en hårsmån.

I kväll ligger Nya Torget nästan öde. I ett gathörn står en grupp unga utländska män och tittar stint när vi åker förbi. En pojke ilar iväg på cykel i hög fart. Längre bort lattjar några av Nattvandrarna boll med en grupp killar.

Mikael Olsson är chef för Nattvandrarna i Hörby. Den röda jackan lyser mot hans hår. Till vardags är han arbetsledare i byggbranschen. Han var där den där sommarkvällen, kom till torget just när ambulansen hade lastat in den knivskurne albanen, vid 20.30 på kvällen.

– Det var en krigszon. Vi var tre nattvandrare som stod där med 30 uppretade albaner. Många var helt hysteriska, stämningen var väldigt upprörd, säger han.

Ett 50-tal personer, bland andra familj och kompisar till offret, sprang omkring på torget, skrek och slogs. Bara en polisbil och en ambulans hade hunnit komma och hade till en början svårt att freda sig. Mikael Olsson försökte hjälpa till och lugna människor.

Storma hvb-hem
Enligt SkD försökte mobben storma hvb-hemmet vid torget, där afghanska ensamkommande bor. De bankade på dörren och skrek. Hotet uppfattades som så allvarligt att man utrymde hemmet och tog boende och personal till hotell i en annan stad.

Fler poliser anlände och spärrade av utanför hvb-hemmet. Hundpatruller sökte runt torget. Som mest fanns där elva polispatruller. Mikael Olsson undrar om polisen vet mer än vad som framkommit.

– Vi tömde ju hela Skåne på polis och det var även tunga gardet.

Han är kritisk till att vissa saker mörkas.

– Personalen sa att alla på hemmet hade alibi, fast jag såg med egna ögon att de släppte in några vid halv tio. Det var tydligen ingen på boendet som hade gjort det, men varför mörka? säger Mikael Olsson.

Knarkrevir
Knivdådet sägs bottna i en stulen cykel, som 19-åringen tog tillbaka. Han blev då misshandlad och gick till polisen, vilket utlöste mordförsöket.

Våldet har eskalerat i takt med att knarkhandeln har vuxit, enligt flera vi talar med. Ingen motsäger att det finns knarkhandel i den lilla Skånekommunen  med 15 000 invånare.

Enligt flera källor styrs handeln från Malmö och Köpenhamn. De stora fula fiskarna söker nya marknader i småorter där polisen är underbemannade.

– Det sägs att handeln blivit så stor att Malmö och Köpenhamn vill ha tillbaka området, säger Mikael Olsson.

Klart är att närheten till Malmö som allt mer faller sönder i kriminalitet är en försvårande omständighet.

Vad kommer att hända nu efter knivdådet? Blir det hämndaktioner?

– Tyvärr kommer det nog inte att stoppa här, säger Mikael Olsson som har sett att flera unga har pistoler innanför jackorna.

Skenavrättning
Andra händelser har ökat på skräcken i Hörby. En skenavrättning av en tioåring, misshandel med flaska av flera personer, våldtäkter och en gruppvåldtäkt. De misstänkta för gruppvåldtäkten var alla ensamkommande, men ingen har dömts. Alldeles nyligen hittades en 17-åring misshandlad med stickskador och en 16-åring har gripits för mordförsök och tagits in till förhör.

Polisman Niklas Årcén har varit kommunplacerad i Hörby i 1,5 år för konflikterna. Han säger till oss att bilden är ganska komplex.

– Det har handlat om alltifrån maktutövning mot varandra gällande centrum. Andra konflikter har startat om små saker som vuxit, någon gång om någon tjej. Samt annan brottslighet kopplat till det, som narkotika.

– Vi har lagt 1000 polistimmar på förebyggande arbete i Hörby. Det är mycket med tanke på personalbristen i hela landet.

Knarkaffärer utanför fönstret
Trots extra polistimmar vittnar Hörbybor vi talar med om att man inte räknar med någon hjälp. En 60-årig kvinna som flyttat till centrum, vågar inte längre gå ut när det är mörkt. Hon är rädd och vill vara anonym.

– Det pågår knarkaffärer precis utanför mitt fönster. Jag vågar inte gå närmare fönstren än 1,5 meter. Det är förfärligt, säger hon med gråten i halsen.

Hämtas av pojkvännen
21-åriga “Julia” arbetar i centrum.

– Tidigare hängde ungdomar på torget och snackade på kvällarna. Nu är bara gängen där.

Hon vågar inte ens gå hem ensam när hon jobbar kväll, trots att det bara är några minuters promenad.

– Killar ropar på en, vill att man ska komma, kallar en för saker.

Hon vet inte hur länge hon kommer att stå ut. Kanske flyttar hon, som många andra.

– Jag tänker inte skaffa familj här i alla fall. Aldrig.

Tryggheten borta
På ett kafé pratar vi med Jan-Erik Persson, pensionär och före detta företagare. Han säger att tryggheten är borta.

– Nu går man omvägar för gängen. Folk vågar inte gå ut. Ska man till pizzerian på kvällen promenerar man inte, utan åker bil. Man är rädd för vad de ska göra. Det kan räcka att man tittar på fel sätt. Man vet att det finns vapen, basebollträn, och att de används.

För Jan-Erik Persson var skenavrättningen av tioåringen bland det värsta som hänt. Pojken var ute med kompisar och letade Pokemon. Några äldre pojkar sparkade ner honom.

– De tryckte ner hans huvud mot marken och sköt i nacken med ett air gun så att det blev ett märke. Hur visste pojken att det inte var på riktigt? Det är fruktansvärt. Det är en våldsamhet mot barn här i byn, säger Jan-Erik.

Han menar att befolkningen har ändrat sitt beteende. Många skaffar vapenlicens.

– Vi väntar bara på den första skottlossningen.

Svenskar sitter hemma
Trygghetsmätningar bekräftar bilden. Många är rädda. Enligt Mikael Olsson ser man inte längre tjejer gå ensamma.

– De går i så fall tre, fyra tillsammans, säger han.

Svenska pojkar sitter hemma och spelar dataspel.

– De så kallade “Volvoraggarna”, de ”skånska pågarna”, är harmlösa i jämförelse med knivar och knark på torget. De brukar hålla till med sina bilar på industriområdet.

Han tycker att de borde få mer stöd från kommunen, men ses istället mest som ett problem.

– De ansöker och ansöker om att få hålla motorträffar, men får bara nej.

Hundratals unga män
Hörby har tagit emot hundratals så kallade ensamkommande flyktingbarn. Två hvb-hem har drivits av kriminella. Strandpärlan, alldeles vid torget, drevs av dömda spritsmugglare. Ett annat hem drevs av salafister som försökte radikalisera de ensamkommande.

Korvgrillning
Förra året avsatte kommunen bland annat 400 000 kronor för fältsekreterare. Enligt Mikael Olsson har det inte hjälpt nämnvärt.

– Ingen i gängen ville prata med dem.

I år har det avsatts 250 000 kronor till någon som “ska klara situationen över sommaren”. Bland annat med korvgrillning på torget, ett förslag som väckt löje.

Kan inte integreras
Mikael Olsson ska försöka dra igång fotboll och andra aktiviteter.

– De flesta killarna är bra, säger han.

Han tycker att situationen är kommunledningens fel, som “driver igenom galenskaperna, mörkar och förstör”.

– De har tagit in så pass många fast vi varken har lägenheter, eller jobb. De som kommer har inget vettigt att göra och vi kan inte integrera dem.

Han ger inte mycket för kommunledningens strategi.

– De greppar efter halmstrån.

Mikael Olssons egen strategi är att nattvandra.

– Man måste göra något, man kan inte bara klaga. Men om det inte blir bättre flyttar vi, säger han, som själv har barn i skolåldern.

Svåra att nå
Afghanerna är svåra att nå, enligt både Mikael Olsson och polisen Niclas Årcén. Mikael Olsson säger att det finns “en mur” att överstiga.

– Vi har kommit så långt att de säger “hej” nu i alla fall.
Niklas Årcén tror att det blir bättre om tryggheten ökar för de individer som får stanna och de kommer in i skolor och arbetsliv.

– Blir det en bra integration, så kan grupperna närma sig varandra. Men får vi nya utmaningar, som vi såg med den kraftiga flyktingvågen, när man får hitta nödboende och starta upp som alla kommuner är nödgade att göra, ja då blir det ytterligare utmaningar på detta.

Mikael Olsson:
– De skulle bli en tillgång, men istället…är det ingen tillgång.

Förutom explosionerna av våld har annat förändrats i byn. Imorgon kommer Del 2 av reportaget om Hörby. Varför har Hörby fått en sådan utveckling och hur har det stora mottagandet av unga utländska män påverkat orten?

Läs om en skola som fallit 46 platser i mätningar, om våldtäkter som ökat från någon enstaka till 16 förra året och om skola och öldreboende som får ta stryk.

Utvecklingen mot kaos och våld i en tidigare lugn småort på landet är inte unik. Men kanske är Hörby en av de platser där det har gått allra längst.

Flera länkar: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9.