Förolämpa inte era egna väljares intelligens genom att bortförklara de felsteg som gjorts. Tomas Brandberg ger några råd till Moderaterna som är i kris.

Huruvida förslag från en uttalad kritiker och politisk konkurrent är intressanta, får mottagaren avgöra själv. Vilket är mitt egentliga syfte? Notera då att jag tror mig ha ganska bra förståelse för hur det politiska i gränslandet mellan M och SD ser ut. Jag har träffat dussintals M-avhoppare och tillhör ju själv deras skara.

Visst ligger det ett makabert nöje i att se Moderaterna trampa på mina efter mina och tvinga över hundratusentals väljare till Sverigedemokraterna, men jag försöker se längre än så. Svensk politik i allmänhet och ett icke-socialistiskt regeringsalternativ i synnerhet behöver ett vitalt och ideologiskt tydligt högerparti, endast Moderaterna kan inom överskådlig tid fylla denna roll.

Anna Kinberg Batras efterträdare står inför en grannlaga uppgift, nedan följer några tips formulerade med landets och Moderaternas bästa för ögonen.

Lägg undan det högfärdiga och överlägsna tonfallet gentemot sverigedemokrater. Moderaternas egna politiska utveckling sedan 2014 bekräftar att SD har haft helt rätt vad gäller åtminstone migrationen, polisen och försvaret. Era egna väljare vet om det, så förolämpa inte deras intelligens genom att låtsas som att historien inte finns. Om det nu är konstaterat att mobbing av SD i längden blev kontraproduktivt och att Moderaterna betalade det högsta priset så kanske man ska överväga att, för egen del, överge denna strategi.

Anna Kinberg Batra har hämmats av att framstå som Reinfeldts förlängda arm. Hennes efterträdare har en gyllene chans till en nystart i relationen till SD och bör inte upprepa misstaget att börja dilla om nazism så fort läget känns pressat. Fokusera på sakpolitiken och hitta inte på skillnader som inte finns eller som egentligen kan överbryggas genom förhandlingar och kompromisser.

Odla högerprofilen genom att fokusera på lägre skatter och större individuellt ansvar. I den mån SD följer efter blir det med mindre steg, man kommer snarare konkurrera med S genom att värna välfärden. Vill Moderaterna markera mot SD så fokusera på EU och NATO, frågor där det finns en uppenbar skiljelinje. Hur var det med Euron, skulle vi ha den eller hur var det nu?

Ett politiskt parti av Moderaternas kaliber och normativa potential borde vara en agendasättande kraft. Därför är det med stor uppgivenhet vi har sett moderater stillatigande acceptera eller till och med omfamna vänsterliberala trender gällande inte bara multikultipopulism, utan också genusmärkligheter och vissa av miljörörelsens villfarelser. Nervositeten gentemot mainstreammedia har varit påtaglig.

Triangulering kan vara ett framgångsrikt koncept i medgång, men i motgång slår det tillbaka. Vilken funktion fyller ett parti som saknar egen profil? Och det handlar inte bara om att kortsiktigt behålla väljare, det handlar i lika hög grad om att hålla liv i en idédebatt som Sverige behöver.

Be inte om ursäkt för er politik. Moderaterna lanserade för ett par år sedan en delvis riktigt vettig migrationspolitik, men det är som om man inte riktigt orkar stå för den. Så länge man inte stenhårt kommunicerar den nya linjen till väljarna kommer SD att äga frågan till hundra procent. Moderaterna lämnar walkover i valets hetaste fråga, samtidigt som effekterna av migrationshaveriet tränger sig på i människors vardag.

Förhållandet till regeringen Löfven är djupt problematiskt. Moderaterna har varit stora i orden och kritiserat politiken, men så fort det blivit skarpt läge har man backat undan. Även efter att Decemberöverenskommelsen sagts upp, dödförklarats och släpats i smutsen som ett historiskt misstag, så har den informellt levt kvar. Detta defensiva förhållningssätt måste upphöra om man gör anspråk på att vara ett renodlat oppositionsparti.

Det torde vara försent att förhandla fram en gemensam alliansbudget för 2018, ännu en i raden av försummelser under mandatperioden. Sålunda återstår en missförtroendeförklaring mot regeringen, vilket tvingar övriga allianspartier att bekänna färg. Om Centern och Liberalerna är för Löfven, eller mer sannolikt neutrala och lägger ned sina röster, så är det utmärkt att väljarna får detta besked.

Några omedelbara opinionsframgångar är inte att vänta, oavsett vilken linje Moderaterna slår in på. Det blir, under alla omständigheter, smärtsamt att hantera arvet efter Reinfeldt och de interna konflikterna som han byggde in i organisationen och SD-sympatisörer kommer att vara svårflirtade ett tag framöver. Men på samma sätt som Reinfeldts fatala misstag från runt 2010 tynger partiet idag kan kloka och rakryggade beslut löna sig i längden.

Eller gör för all del precis tvärtom om ni inte litar på mig. Då skickar ny ytterligare ett antal sverigedemokrater istället för moderater till riksdagen och pressar SD att rekrytera ytterligare ett enormt antal nya kommunpolitiker. Också ett sätt att jäklas med sina konkurrenter.