Skådespelaren Johan Rabaeus intervjuas i Svenska Dagbladet inför premiären på ny uppsättning av ”Fadren” på Dramaten i Stockholm. Han kan blicka tillbaka på en 40-årig karriär och ser i dagens debattklimat likheter med det galna och vänsterextrema 70-talet.

I tidigare sammanhang har Johan Rabaeus sagt att det fanns en tro på förnuftet i Sverige när du växte upp. Av Susanna Popova får han nu frågan om denna tro på förnuftet finns kvar?

– Nej, jag tycker inte det. Den kreativa vänstern var en del av folkhemmet, men nu vet jag inte vad som hänt med vänstern. Den har blivit polariserande, moraliserande och fördömande i stället för att inspirera och ge livsglädje. Det som bekymrar mig är att sossarna tappat greppet, varför kan de inte förnya sig? Förnuftet har farit ut med badvattnet. Det samtalas inte längre, det fördöms, säger Rabaeus.

Han har avvikit från många andra skådespelare och velat se en kulturdebatt utifrån en konservativ grundsyn med tyngdpunkt på bildning och får nu frågan om han sett till någon sådan?

–  Nej, jag tyckte att Moderaterna under Reinfeldt inte hade någon kulturpolitik och jag ser ännu mindre av bildning och kultur nu. Jag jobbar ju bland annat med Shakespeare och Molière, det som räknas till klassisk bildning. Det måste göras, för det finns en tro på att vi nutidsmänniskor skulle vara smartare än tidigare generationer och det tror jag inte ett skit på. Skolorna lyckas inte förmedla kulturarvet och det är förskräckligt, svarar Rabaeus.

När han ombeds att ge sin syn på vilken utveckling han ser inom svensk teaterkonst idag är han också kritisk.

– [D]et som stör mig i dag är att man blandar ihop konst och politik. Jag som upplevt 70-talets åsikts-Stasi tycker mig se den ta ny gestalt när man åsiktsförtrycker och moraliserar och skapar feg konst som lyder normer i stället för att bryta ny mark. Man undervisar och ger pekpinnar, det är en tendens jag kan se och som jag tror är en återvändsgränd. Då blir jag orolig för vart svensk teater är på väg, konsten måste stå fri.

Det är anmärkningsvärda ståndpunkter som inte är särskilt vanliga i det samhällsklimat som polariseras allt mer i Sverige. Att det kommer från en erkänd kulturpersonlighet gör budskapet än mer intressant. Etablerade röster brukar just inta de ståndpunkter som Rabaeus kritiserar. På det viset har intervjun i Svenska Dagbladet stort nyhetsvärde.

*

Se mer: Intervju i Svenska Dagbladet, mer om Dramaten och Intimans uppsättning av Fadren.