INBROTT. Sverige plundras. Utländska kriminella ligor står redan för hälften av alla bostadsinbrott. Organiserade brottsnätverk håller på att flytta fram positionerna ytterligare, i frånvaro av fungerande gränskontroll samt olaglig cabotageverksamhet. Polisen: – Det här kommer bara att öka.
Internationella brottsnätverk håller på att bygga upp en infrastruktur för bostadsinbrott i Sverige, visar polisens underrättelsetjänst i en ny rapport. Bostadsinbrotten man tidigare trodde utfördes till stor del av enstaka missbrukare har visat sig vara väl organiserad brottslighet, utförd av utländska nätverk. Och polisen är inte optimistisk.
– Våra bedömningar är att antalet bostadsinbrott kommer fortsätta att öka om vi visar oss vara ett tillgängligare land än andra, säger Stefan Pettersson, inriktningsansvarig för internationella brottsnätverk vid polisens underrättelseenhet, till SVT.
Östeuropa, Balkan, Sydamerika
De internationella brottsnätverken kommer främst från Östeuropa, men också från länder på Balkan, i Baltikum och i Sydamerika. Nätverken kännetecknas av strikt rollfördelning, stora ekonomiska resurser samt en tydlig ledarstruktur där huvudmän styr från hemlandet.
Nyckelpersonerna är yrkeskriminella män, ofta 20-45 år gamla, med gedigen brottskarriär och som känt varandra väldigt länge.
Ligorna koncentrerar sig på mängdbrott då det innebär mindre risker. Det är en brottstyp polisen inte lägger mycket resurser på att utreda. Strategin är väl genomtänkt med inriktning på små värdefulla saker som är enkla att transportera ut ur landet, som guld och klockor.
Välorganiserat
Majoriteten av gärningsmännen till stöldturnéerna rekryteras i hemländerna. Personer skickas till Sverige och sätts direkt i verksamhet, de lever billigt, åker i billiga bilar och slangar diesel.
– När jobbet är klart transporteras de tillbaka till hemlandet med stöldgodset där de byts ut mot nya personer. Det är en kostnadseffektiv brottslighet, säger Stefan Pettersson.
Flyttar fram positioner
Enligt polisen kommer detta att öka framöver. Flera av nätverken flyttar fram sina positioner och upprättar allt fler ankarplatser och har ankarpersoner i landet. Ankarpersonerna är ofta landsmän som har befunnit sig i Sverige en tid och förser ligorna med allt från bilar, teknik och logistik. Ankarplatser är lägenheter, förråd eller gårdar, där ligorna märker om bilar och förvarar stöldgods innan det smugglas ut ur landet.
Cabotage
Detta fenomen tog Thomas Morell upp i en tidigare intervju med Samtiden. Morell är sakkunnig på Sveriges Åkeriföretag och tidigare M, numera SD-politiker. Han varnade då för att laglösheten på vägarna och bristen på kontroll hänger tätt samman med den organiserade brottsligheten. Han talade i detalj om hur organiserat det är med skåpbilar som står och väntar och om logistiken med tomma transporter som används till grov kriminell verksamhet i nätverk.
Kontrollerar transportsektorn
– Kriminella har tagit kontrollen över en stor del av transportsektorn och utnyttjar det till att föra sina varor in och ut över gränsen. De kan riskfritt smuggla vapen, knark och även bedriva människohandel, enligt Morell.
Stora delar av logistiksystemet har byggts upp av kriminella genom otillåten cabotageverksamhet och olagliga transporter som inte kontrolleras. De underbetalda transportföretagen eller förarna kompenserar genom att även köra annat, olagligt gods åt kriminella.
Obevakade gränser
Sveriges obevakade gränser underlättar. Stöldgodset blir svårare att spåra och ju fler länder brottsnätverken agerar i desto större blir vinsten.
Gränspolisen har bara hälften av de resurser de behöver, som gränspolischef Patrik Engström sa tidigare till Samtiden.
– För att kunna hantera såväl den återinförda gränskontrollen som den ordinarie gränskontrollen och verkställighetsarbetet behöver gränspolisverksamheten vara ungefär dubbelt så stor som den är idag.