Säpo: ”Vår förmåga att upptäcka och utreda terror har kraftigt reducerats”

ALMEDALEN. Säpo står inför historiska svårigheter när extremister har ökat från hundratals till tusentals. Att inte längre få tillgång till datalagring gör Säkerhetspolisens arbete svårare.

– Vår förmåga att upptäcka en terroristcell har kraftigt reducerats, säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef på Säpo.

Det var i december förra året som EU-domstolen slog fast att datalagring så som den är utformad i svensk lag är oförenlig med EU-rätten. Med ökande underrättelser och en spändare situation hade Säpo velat ha tillgång till detta.

– Tidigare hade vi tillgång till data som lagrats i sex månader, nu behöver man inte spara det längre. Det ger oss sämre möjligheter.

Det säger Fredrik Hallström, biträdande enhetschef på Säpo på ett seminarium under måndagen.

– Vår förmåga att upptäcka en terroristcell har kraftigt reducerats. Men också att efter ett terrorattentat utreda vilka som varit delaktiga.

Säpo vill ha tillgång till vad personer har gjort i utlandet och få tillgång till sms och chattrafik.

Nya normalläget

De allt tätare terrorattackerna i Europa på sistone, förändringen av modus till fler attacker av ensamma terrorister som tar de vapen de får tag i, samt attentatet på Drottninggatan i april har satt sina spår. Det är högre anspänning och fler underrättelser. Terrorhotet ligger ändå kvar på samma nivå, en trea på en femgradig skala, vilket är ett förhöjt hot.

– Detta är det nya normalläget. Så här kommer det att vara ett tag framöver nu. Det kommer kunna hända igen, säger Säpochefen Anders Thornberg.

Samtidigt har det nationella samarbetet har ökat. Säpo utbyter mer information med Polisen, Migrationsverket och FRA.  Årets första månader hade man 6000 underrättelser i månaden.

3000 hotaktörer
De våldsbejakande extremistmiljöerna i Sverige består av omkring 3000 hotaktörer. Av dem är drygt 2000 våldsbejakande islamistiska extremister, medan övriga finns i vit makt-miljön och autonoma miljöer. Att hitta vilka av dessa personer som är ett reellt hot är en svår uppgift.

– Det är svåra avväganden och varje fall bedöms på individuell basis, säger Anders Thornberg.

Organisationstillhörighet inte olagligt
En anledning till att det är svårt att lagföra för terroristbrott är att organisationstillhörighet inte är olagligt och att det kan vara svårt att bevisa brott.

– I Sverige är det inte olagligt att vara med i en organisation. Att vara med och stödja terrororganisation görs inte på det sättet som man är van vid historiskt i Sverige, med medlemsavgifter och register.

En översyn pågår där regeringen bland annat ska se över främjande-brottet.

– Det finns sådan lagstiftning i andra länder. Men det är svårt att bevisa, säger Anders Thornberg.

Kan det bli slut på terrorn?

– Att komma åt islamisk terrorism är oerhört komplext, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säpo.

Hotet försvinner inte bara för att ledare dör eller för att en terrororganisation förlorar mark.

– De jobbar oerhört långsiktigt.