Mediebilden av Polens förändring av domartillsättningar är att den strider mot europeiska värderingar och skapar partipolitisk kontroll över domstolarna. Men Polen inför det system som gäller i Sverige: regeringen tillsätter Högsta domstolens domare.

Folklig förankring
Medierna visar ofta demonstrationer mot lagförändringarna om hur Författningsdomstolens domare ska tillsätts. Några hundra demonstranter ska visa att folkopinionen är emot lagändringen. Men medierna berättar sällan att den regering som föreslår lagändringarna vann senaste valet och har egen majoritet såväl i sejmen som i senaten. Lag och rättvisa, PiS, har alltså ett stort folkligt stöd, som inget parti i Sverige kommer i närheten av.

Makten över domarutsättningar
Det som anses vara en kontroversiell lagändring innebär att domare ska utses av regeringen. Detta innebär ett hot mot domstolarnas oberoende, säger EU-kommissionen (som leds av Donald Tusk, tidigare polsk premiärminister vars parti förlorade valet till PiS). I ett uttalande i onsdags skriver kommissionen: ”Om de införs i sin nuvarande form, skulle dessa lagar få en mycket betydande negativ påverkan på domstolarnas oberoende och skulle öka det systematiska hotet mot rättsstatsprincipen i Polen”.

Men redan utses domare i andra EU-länder av regeringen – som i Sverige. Varför riktar inte EU-kommissionen kritik mot det svenska förfarandet?

Polen har Författningsdomstol till skillnad från andra länder
Den aktuella kritiken mot politisk tillsättning av domare avser Författningsdomstolen, vilket ses som särskilt allvarligt eftersom denna domstol övervakar det politiska systemets efterlevnad av konstitutionen. Men Polen har en Författningsdomstol. EU-landet Sverige saknar sådan domstol överhuvudtaget. Förslag om att införa Författningsdomstol var uppe i senaste grundlagsöversynen i Sverige 2010, men Socialdemokraterna motsatte sig kraftigt att sådan domstol, som kan komma att underkänna lagar stiftade av riksdagen, infördes.

Om Polen har en Författningsdomstol, medan Sverige inte har det, vilket land har svagast domstolsväsende? Borde inte EU kräva av Sverige att sådan domstol införs, i minst lika hög grad som man kritisera Polen för hur domare i sådan domstol tillsätts?

Kommunistisk historia
Ett skäl till att det konservativa regeringspartiet PiS går snabbt fram med förändringar av systemen kring domstolar och statstelevisionen är att landet fortfarande inte fullt ut har bearbetat den 50 år långa kommunistiska ockupationens inverkan på samhället. En av få PiS-väljare som får komma till tals i medierna säger om polska parlamentets stöd för nya regler för domarutnämningar:

– Jag har väntat i 28 år på att den sista bastionen från kommunistregimen äntligen ska falla. Att alla dessa antipolska, kommunistiska domare ska sparkas, säger Zygmunt Poziomka, 59-årig pensionerad gruvarbetare, till AFP.

Förändringarna av domarutnämningarna syftar alltså till att anpassa domstolarna till den postkommunistiska eran. Det är ingen orättfärdig ambition. Man kan ha synpunkter på parlamentsmajoritetens snabba framfart med så viktig lagstiftning kring domstolsväsendet. Men nuvarande reformtakt kan förklaras med tanke på att inte mycket hänt på mer än 20 år.

Sopa rent framför egen dörr
Skälet till att europeiska etablissemang går hårt åt just Polen är att landet har en uttalat konservativ regering. Dess politik står i stark kontrast till den vänsterliberala utopism som präglar politiska etablissemang i väst. Man kan således se attackerna mot Polen som en rent ideologisk strid mellan konservatism och vänsterliberalism. Den som hävdar att denna analys är fel, måste förklara varför inte Sverige utsätts för samma kritik av EU-kommissionen. Enda förklaringen är att Sverige har en vänsterliberal regering som inte hotar etablissemangen.

Man kan på sakliga grunder rikta befogad kritik mot att regeringar utser domare till domstolarna. Det riskerar att undergräva domstolarnas oberoende. Men om den kritiken ska vara trovärdig måste man rikta kritik på saklig grund, och då både mot Polen och Sverige med samma styrka. Om Polen ska straffas, måste också Sverige och andra länder där regeringar utser domare, straffas. Så länge inte det är aktuellt kan talet om att bestraffa Polen ses som ett uttryck för att Europa pekar ut PiS-regeringen som syndabockar enbart därför att det polska folket valt ”fel”, då man röstade fram en konservativ majoritetsregering.