ALMEDALEN. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och media är populister, enligt statsvetaren Stig-Björn Ljunggren.
– Media är oerhört populistiska, säger han i en diskussion om populism, ledd av Samtiden.
Populism används i hög grad som ett skällsord för de som inte tillhör etablissemanget, för att mota bort dem. Det var Samtidens chefredaktör Dick Erixons utgångspunkt i panelsamtalet med statsvetaren Stig-Björn Ljunggren och Josefin Utas, teknologie doktor, tidigare miljöpartist och nu frontfigur för partiet Medborgerlig samling.
Dick Erixon får medhåll.
– När alla anklagas för populism försvinner nyanserna, säger Josefin Utas, som hellre vill att de ska få komma till tals.
Josefin Utas definierar populism som politiskt förenklade lösningar som har en tunn ideologi. Hon förtydligar att det ofta är det något helt naturligt att nya partier genomgår en fas av populism, eftersom det handlar om en proteströrelse från folkdjupet.
– Låt dem komma till tals själva med sakfrågor istället för att tala om dem.
Politikermisstro
Stig-Björn Ljunggren fyller i att populism bygger en del på politikermisstron.
– Många populistiska partier röstar man på just som en protest, för att straffa etablissemanget.
Kännetecken på populism är även stark förenkling och att inte problematisera.
Förtroendeklyfta
Dick Erixon:
– Det som vi kallar populism är när makten inte lyssnar på folket och när klyftan mellan väljare och makten blir för stor.
Han tar exempel från USA.
– I USA kan kan man se att etablissemanget och media har gått ihop mot Trump. Han har blivit en katalysator för folkets kritik som man inte ens försökt att överbrygga.
Delar upp
Stig-Björn Ljunggren säger att man även brukar säga att man delar upp och ställer grupper mot varandra, som etablissemanget mot folket.
– Men egentligen är alla populister i viss mån. Alla politiker använder sig av en sådan retorik. En politiker från Handels använder det folkliga med att hon röker blå Blend.
Stefan Lövfen är mer närvarande i Almedalen just för att inte kom, utav anledningen att han delar upp i ett vi och de, menar han.
Förhindra revolution
– Man måste ta strömningarna på allvar. Annars blir de starkare, säger Stig-Björn Ljunggren.
Det var så man kapslade in kanaler för folkligt missnöje i de demokratiska institutionerna i demokratins vagga, för att förhindra revolution.
Ny teknik
Moderna tider har inneburit en övergång från folkrörelsedemokrati till publik demokrati. Det ställs nya krav på politiker, som att de måste gå hem i tv. I och med sociala medier har det också blivit möjligt för publiken att svara.
– De jävlarna har blivit interaktiva, säger Stig-Björn Ljunggren skämtsamt. – Som när publiken springer ner på en fotbollsplan. Det blir kaos.
Han fortsätter:
– Trump är revolution. Han använder ny teknik och sociala medier. Och han ger sig inte.
Miljöpartiet populistiska
När populister kommer till makten blir de efter ett tag mer utslätade, till förmån för det långsamma och ofta tröga arbetssätt som politiken har.
Stig-Björn Ljunggren tar exemplet Miljöpartiet som innan de kom in riksdagen skälldes för att vara populistiska.
– Per Garton tog udden av det genom att säga, ja, i frågan om miljön är vi populistiska, vi kräver förändring. De etablerade partierna dödar invändningarna genom att kalla dem populistiska, men när populisterna kommer in i värmen tar de själva över språkbruket.
Inte trycka ner
– Vid stora samhällsförändringar blir det mer populistiska utspel, säger Josefin Utas och betonar att man måste kunna diskutera viktiga samhällsfrågor, inte trycka ner dem.
Hon tycker att politiker ofta smiter ifrån sakdiskussionen och kommer med enkla dimrådåer och något utspel, som att utlova högre straff.
– Sluta med etiketterna och tala om sakfrågor. Jag tror folk längtar efter jordnära och kloka politiker, fortsätter hon.
*
Se panelsamtalet i YouTube: Paneldiskussion med Samtiden