Säkerhetsläckan på Transportstyrelsen är förmodligen det största läckaget av säkerhetsklassade uppgifter sedan Stig Berglings spioneri, då information om Sveriges försvarsanläggningar överlämnades till Sovjetunionen.

Svensk statsförvaltning är så inkompetent att spioneri inte längre behövs av främmande makt. Generaldirektörer och höga chefer i staten skickar iväg hemlig och säkerhetsklassad informationen som om den vore på låtsas. Omdömeslösheten är total.

Transportstyrelsen kan ha givit utländsk makt full tillgång till alla landets körkort med foton, inklusive dem med skyddad identitet. För säkerhets skull skickade man separat mejl för att tala om vilka dessa var.

Ur fordonsregistret kan utländsk makt förmodligen se vilka som är bepansrade. Ur register om infrastruktur kan väsentlig kunskap om broar, tunnlar och andra anläggningar, deras kapacitet och säkerhet, avslöjas.

Sverige är blottlagt. Inga hemligheter för möjliga fiender. Sårbarheten är stor som för ett nyfött barn.

Detta har skett även om personer på lägre nivåer slagit larm och försökt förhindra katastrofen.

– Jag kunde inte bevilja de behörigheterna. Jag ville inte bryta mot svensk lag helt enkelt, säger datateknikern David Heed vid Transportstyrelsen till SVT. Han kördes över och cheferna beviljade behörigheterna.

Någon varnade också internrevisorn som redan i juni 2015 kontaktade generaldirektören Maria Ågren och påpekade oegentligheterna. Istället för att avbryta säkerhetsläckaget förankra hon det kriminella agerande hos myndighetens styrelse, som accepterade att deras myndighet medvetet och konsekvent bryter mot svensk lag. Det är som att den politiska klassen, till vilken myndighetsledningar ingår, anser sig stå över lagen. Det är bara vanligt folk som behöver följa sådant trams, tycks de anse.

Nya Wermlands-Tidningen skriver i ledaren Dumskallarnas sammansvärjning: ”Den här chockerande affären illustrerar varför gott omdöme är så viktigt. Hur är man funtad om man lägger ut känslig information av vikt för rikets försvar på utländska servrar? Hur naiva [är] vårt lands ledande tjänstemän?”

Till DN säger Säpo att myndighetsledningar i Sverige ”helt enkelt inte förstår att man sitter på information av betydelse för rikets säkerhet och då är det risk att man begår misstag”.

Men Transportstyrelsen har kompetent folk som vet vad verksamheten handlar om – på lägre nivåer. De slog larm. Men de högst uppsatta struntade i varningarna.

Det visar att etablissemanget, det vill säga de politiskt utsedda generaldirektörerna och motsvarande, lever och verkar långt bortom verkligheten. De flyger omkring uppe bland molnen och anser sig oantastliga. De skyddar varandra. De kan därför vara hur omdömeslösa och inkompetenta som helst.

Vi måste i svenska staten ändra på den ledarskapskultur som idag präglas av vänskapskorruption och där ifrågasättande ses som fientlig handling. Nepotismen som tillåter att obegåvade och omdömeslösa personer blir chefer måste få ett slut. Meritokrati måste återupprättas. När tjänstemannaansvar var på allvar och Justitieombudsmannen hade tänder hade vi en ämbetsmannatradition i Sverige som premierade de dugliga, kunniga och effektiva. Vi måste återskapa denna tradition.

Med nuvarande dårskap blir Sverige inte bara till åtlöje i omvärlden, medborgarna får inte valuta för de skyhöga skatter vi betalar. Vi har rätt att kräva annat än svågerpolitik på högsta statliga nivå.