Om bibliotekens mål skulle bli att ”rensa ut rasismen” kommer väldiga bokbål att tändas och inte mycket av västerländsk kulturarv skulle överleva. Och kanske det är syftet.

Att inte på våra bibliotek ta in litteratur som anses ”rasistisk” har länge varit en realitet i västvärlden i allmänhet och Sverige i synnerhet. Senast synliggjord i debatten om Tino Sanandajs bok Massutmaningen. Men på senare år har vi också fått en diskussion om att ta bort äldre böcker som anses rasistiska ur biblioteken, varvid krav på utrensning av Tintin i Kongo eller Astrid Lindgrens Pippi i Söderhavet hamnat i fokus.

I unga år fick jag i skolan läsa ett av litteraturens mästerverk: Mark Twains Huckleberry Finns äventyr. Detta odödliga mästerverk innehåller en passage som måste (bland PK-folk) få Pippi i Söderhavet att framstå som på sin höjd oskyldigt främlingsfientlig. Det är Huckleberry Finns pappa som talar till sin son, sedan gubben tagit sig lite alkohol:

”Det är en snygg regering vi har, va? Titta på’n, jag bara säger det. Vet du att det var en fri nigger i stan? Och gick han inte omkring och sprätte i en skjorta, som var så vit som jag vet inte vad, och en hatt som var så blank så man kunde spegla sej i’n.

Och guldklocka hade han, och guldkedja och käpp med silverkrycka. Och förbanne mej sa dom inte att han var professor och kunde alla möjliga språk och viss­te allting. Men det var inte det värsta ändå – dom påstod att han hade rösträtt också. Men då gick det för långt. Hur ska det gå med det här landet? tänkte jag. Det var valdag och jag skulle ju gå och rösta, jag med, ifall jag inte vart för full, förstås. Men när jag fick höra att dom lät en sån där nigger rösta, då var det jag som betacka mej – aldrig får ni mej att rösta mer, inte så länge jag lever”.

Denna bok, en av de odödliga ungdomsböckerna – om vilken den kände amerikanske författaren och nobelpristagaren Ernest Hemingway sagt: ”All modern amerikansk litteratur härleder sig från denna enda bok” – lästes av oss på 1970-talet.

Men är inte denna bok ”rasistisk”? Och borde den därför inte brännas på bål eller åtminsto­ne censureras? Hjältens fader gör ju på det grövsta narr av svarta och insinuerar att de inte skall behandlas lika som vita, låt vara i berusat tillstånd.

Mängder av klassiska författare – och inte bara sådana som räknas som reaktionära eller konservativa utan även sin samtids radikaler – har uttalat sitt föraktfullt eller kritiskt om utomeuropéer. Det gäller under antiken historiker som Apion, Dio Cassius och Tacitus, författare som Cicero och Seneca. Bland kyrkofäder och epokgöran­de teologer gäller det främst Augustinus (”Adversus Judaeos”), Thomas af Aquino, 1200-talets store skolastiker, och Martin Luther, den protestantiska re­formationens och därmed även den svenska kyrkans upp­hovsman.

Av stora för­fattare och lärde i Västerlandet som varit uttalat ”rasistiska” med dagens mått mätt märks främst Voltaire, Upplysningstidens ledande filosof (”Avhandling om folkens seder och anda”), Goethe (Maximen und Reflexionen), Kant (Die Religion innerhalb der Grenzen der blossen Vernunft), Schopenhauer (Parerga und Paralipomena) och Nietzsche (Om moralens härstamning).

Inte nog med detta. Alla de ledande franska socialis­terna, Saint-Simon, Charles Pourier, Al- phonse Toussenel, Pierre Leroux, Pierre Joseph Proudhon, Dusene Cellion-Danglar, Gustave Tridon och Albert Regnard, vilka har utövat ett avgörande inflytande på den moderna socialismen, var med den måttstock som tillämpas idag rasister, och Tridon och Regnard erkände att de var ”stolta över att vara arier”.

Skall då klassiska författare från Luther till Voltaire och Gothe och socialismens stora tänkare förbjudas som ”rasistiska”?

Det blir då väldiga bokbål och inte mycket kvar av västerländskt kulturarv. Är det kanske det som är meningen? Att barbariets natt skall sänkas ned över oss…