ALMEDALEN. Ann Heberlein är bekymrad över samhällsutvecklingen.

– Min dotter är nästan 15 år. Och hon är mindre fri än vad jag var i samma ålder. Hon får inte gå på simhallen, inte gå på festivaler. Det kunde jag göra. Det gör mig upprörd att inte fler bryr sig om att det är så här.

Det handlade mycket om eget ansvar när doktorn i teologi och lektorn i etik Ann Heberlein utvecklade tankar från sin nyutkomna bok Den banala godheten.

Samt om det brutna samhällskontraktet.

– Det är de folkvaldas skyldighet att värna svenska medborgare. Men det får man nästan inte tycka, säger hon.

Det var i ett av seminarierna som anordnas av Samtiden på Almedalen under måndagen som chefredaktör Dick Erixon intervjuade Ann Heberlein. Hon talade om att mångkultur har blivit som en ideologi och där flummiga ord som värdegrund kan fyllas med olika budskap.

– Man har ersatt religion med något annat – värdegrunden, vilket är ett luddigt begrepp som tycks kunna betyda allt möjligt.

Det blir motsägelsefullt och dessa värdegrunder krockar ibland, som i ett fall där två pojkar våldtagit en flicka på en skoltoalett.

– Det chockerade mig att de pojkar som har våldtagit fick gå kvar på skolan, medan offret istället fick flytta. Vi har väldigt lätt att tycka synd om den som gör fel i Sverige.

Samhällskontraktet
Samhällskontraktet mellan medborgare och stat håller på att brytas. Rättigheter är viktiga men det är inte lika noga med skyldigheter.

– Vi har en prekär situation när en allt större del människor blir försörjda, vilket får konsekvenser för andra.

Man bör ta ansvar för sin försörjning och sina handlingar, menar Heberlein som tidigare skrivit en bok om ansvar, Det var inte mitt fel! Om konsten att ta ansvar (2008).

Medborgarskap
Hon tycker att man bör skärpa reglerna kring medborgarskapet och tar Kanada som ett exempel.

– De har mycket strängare system än Sverige. Exempelvis kan inte brottsdömda få medborgarskap, man måste klara ett språktest och lova att försvara landet om det skulle behövas.

Ann Heberlein vill ha tydliga skillnader mellan medborgare och icke-medborgare. Ett exempel på att det inte är så i Sverige är att så kallade papperslösa får samma rättigheter som medborgare fast de inte har rätt att vara i landet.

– Det är inte rimligt.

Svensk kultur
Sverige har svårt att hävda sin kultur och stå upp för vad som är svenskt. Ibland sägs det till och med att det inte finns någon svenska kultur.

– Men någonstans vet man vad som är svenskt när det bryts mot något annat. Handskakningsdebatten för något år sedan visade tydligt att det är väldigt svenskt att ta i hand.

Det är fult i Sverige att hävda sig själv och sin kultur.

– Men i den svenska kulturen finns det värden att värna om, exempelvis kvinnliga fri- och rättigheter, enligt Heberlein.

Värna egna medborgare
Det är en folkvalds politikers skyldighet att värna de svenska medborgarnas intressen i första hand. Det är en självklarhet i andra länder men här kan man bli utfrusen för att man tycker så. Om politikerna inte gör det sviker man medborgarna.

– Hur man bekämpa terrorism och samhällskontraktet är två exempel där politikerna svikit medborgarna, enligt Heberlein.

Missriktad välvilja
Det var bland annat i frågan om EU-migranterna som Heberlein såg det hon kallar banal godhet. Att ge mynt i tiggarkoppen och känna sig god, men inte bry sig inte om vad det får för konsekvenser.

– Det blir en banal och helt missriktad välvilja som får destruktiva konsekvenser för alla.

Slöjkritik
Dick Erixon frågade hur Ann Heberlein tagit kritik i recensioner, bland annat för att hävda att det var fel av basketförbundet att vika ner sig för kravet av en muslimsk spelare att få bära slöja.

– En dum invändning. Det är bara att fråga Devin Rexvid eller Sara Mohammed om vad slöjan betyder. Prioriterar man sin religion före allt, ja då väljer man det och det får konsekvenser. Då kan man inte vara med i basketlandslaget om de har regler mot huvudbonader.

Man kan inte kräva särbehandling.

– Man måste sluta behandla troende religiösa människor som barn, säger Ann Heberlein.

Faktaresistens
Hon tycker att faktaresistensen bland politiker är upprörande.

– Fastän de har tillgång till rapporter och statistik kan de hävda något helt annat. Och det får inga konsekvenser.

Integrationen är den viktigaste frågan just nu, och den kommer in på alla områden, enligt Heberlein. Den dåligt fungerande integrationen skapar ekonomiska klyftor men framför allt värderingsklyftor.

Hon efterlyser debatt om frågorna.

– Jag saknar intellektuella politiska samtal och mindre ängslighet, säger hon.