SJUKVÅRD. Svårt traumatiserade kvinnor, bland annat våldtäktsoffer, har i över tio år kunnat få hjälp på Kris- och traumacentrum i Stockholm. Nu är det slut med det.  Landstinget har stoppat vården för att resurserna ska ges till tortyr- och krigsskadade.

Man ska inte ställa grupp mot grupp har länge varit ett mantra inom den politiska ledningen. Trots att politik handlar om att fördela resurser som omöjligt kan räcka till alla. Med massinvandringen och asylkrisen 2015 har de offentliga resurserna blivit allt mer knappa och vården tar stryk.

– Jag känner mig tom, man har väntat i månader på behandling och så kommer det inte bli så, säger Kamilla till SVT.

Kamilla utsattes för en våldtäkt för ett år sedan. Efteråt kollapsade hon och fick svår ångest. Hon har kämpat för att få vård och var glad över att få komma till kliniken. Men i sista stund fick hon veta att det inte blir någon behandling.

– Att man sätter två grupper mot varandra, det är svårt att finna ord för, säger Kamilla.

Specialistvård
Stockholms läns landsting har i över tio år betalat för att främst våldtagna kvinnor ska få specialistvård på kliniken. De omkring 140 kvinnor som årligen fått vård ska nu istället behandlas inom den vanliga specialistpsykvården i landstingets regi.

– De här kvinnorna borde aldrig ha varit där egentligen om man ska följa avtalet, de kommer att få lika god vård inom den vanliga specialistpsykiatrin istället, säger Maria Hägerstrand, enhetschef för psykiatrin.

Haft överenskommelse
Kris- och Traumacentrum menar dock att de haft en överenskommelse om att ta emot våldtagna kvinnor. Verksamhetschef Fredrik Garpe menar att klinikens specialistkompetens är unik och att få andra vårdenheter i Stockholm har den.

– Det här drabbar en väldigt utsatt grupp som inte borde behöva drabbas ytterligare, säger han till SVT.

Han är förvånad över att vården avbryts, då kliniken varje år rapporterat vilka patienter man behandlat.

Tortyroffer
Enligt Eva Hall, vårdchef på Röda Korset, är traumavården för krigsskadade underprioriterad. Hon tycker att regeringen måste ge förstärkningar när tiotusentals människor söker asyl i Sverige. Vården kommer också att bli mer belastad. Man vet man inte exakt hur många av migranterna som har gått igenom krig, tortyr eller annat  traumatiserande, men att det rör sig om tusentals människor, minst 30 procent.

– Vi kommer inte kunna bygga ut en tillräckligt stor traumavård för att möta allt om vi inte tagit emot med tidiga insatser. Därför tycker vi att vi behöver bygga ut hälsoskolor, kompetensen i primärvården och i elevhälsan – så att man kan göra mycket så tidigt som möjligt, säger hon.