Slakten i Mosul – kommer Sverige bli arena för hämnd?

MOSUL. Irakiska styrkor, befriarna, begår fruktansvärda krigsbrott i kriget mot IS. Brutaliteten på båda sidor är ofattbar. Mitt i allt detta finns den humanitära stormakten Sverige, som tar emot både så kallade återvändare och andra.

Hämnd och krigsbrott. IS grymheter är väl kända. De irakiska styrkor som nu går in och gör slut på IS brinner av hämndbegär och nu vittnar krigsreportern Magda Gad om lika skoningslösa krigsbrott.

– Jag har blivit vittne till krigsbrott, skriver hon.

Filmer och bilder dokumenterar slakt av människor. Huvuden skärs av, långsamt, med kniv. En irakisk polischef kallar sig själv för halshuggaren och säger att han har skurit huvudet av 50 levande människor och dödat otalt 130. Hittills. De ligger på rygg och han står över dem och sågar med kniven.

– Alltså känslan, jag kan inte förklara hur tillfreds jag känner mig med det, svarar han på frågan om hur det känns att skära av huvuden. 

”Vi slaktar dem”
Polischefen går runt med ett avhugget huvud tillsammans med irakiska styrkor, stoltserar på facebook med blodiga knivar, misshandlar brutalt bakbundna fångar, kväver någon. Det är hämnd som driver honom, för att IS har dödat hans släktingar.

– Dagligen, jag svär, slaktar vi dem, som de har slaktat oss.

Vill tillbaka
Många av de IS-terrorister som stridit vill ta sig tillbaka till Sverige, det kan röra sig om ett hundratal. Ett hundratal har redan återvänt. Enligt Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan, är insatserna som den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism gjort otillräckliga.

– Redan 2014 visste vi att återvändarna skulle bli ett jätteproblem. Varför har ingenting gjorts? säger han i en intervju.

– Det ligger egentligen på samordnarens bord, men de är helt tysta i frågan – de syns inte, märks inte och hörs inte, säger han.

Hoppas på förebyggande
Enligt tysk forskning är 50 procent av återvändarna snabbt tillbaka i radikala kretsar i förortsmiljöer. Sannolikt finns ett liknande mönster i Sverige, enligt Ranstorp, som kritiserar att Sverige inte försöker reducera de extremistiska miljöerna utan hoppas på långsiktigt förebyggande arbete.

– Om förhållandena är likadana i Sverige som i Tyskland har vi ett ganska stort antal personer som kommer fortsätta med den här typen av aktiviteter och kanske också vara ett hot. Det är ett kvitto på att det bör göras mycket mer, säger Magnus Ranstorp.

Säpo oroas över att krigstränade och radikaliserade återvändare ska begå terrorbrott i Sverige.

– Problemet är att extremismen växer, den minskar inte, säger Ranstorp.

Kommuner vet inte
De som redan har återvänt lever ett tillbakadraget liv i Sverige. En del har bytt namn, bor ofta hos släktingar och vänner med ryggen åt det svenska samhället enligt Expressens granskning. Andra har fått skyddade personuppgifter. ”De har svårt att få jobb”, enligt granskningen.

Det är kommunerna som ska hantera återvändande terrorister. Men kommunerna vet ofta inte vilka de är, eller hur många det finns i deras område, inte ens i Göteborg eller Stockholm.

Mer radikala
Kvar i Syrien kan det finnas mer radikala personer som tillbringat en lång tid under IS.

– De riktigt farliga har inte kommit tillbaka ännu, säger Magnus Ranstorp.

– De kan vara på väg och då kommer Säkerhetspolisen att hantera dem.