Det är känt att bland dem som söker uppehållstillstånd i Sverige är det inte ovanligt att man uppger falsk identitet. Nu har polisen kunnat kartlägga hur vanligt det är med att uppge oriktigt namn och ålder i en omtalad grupp.
Att asylsökande använder falska namn är ett potentiellt säkerhetshot. Den som använder någon annans identitet och sedan begår brott, försvårar inte bara polisutredningen utan försätter också oskyldiga personer i svårigheter. En vanlig orsak till falsk identitet är att kunna uppge sig för att vara minderårig och får bo på boenden som är till för barn. Det tar inte bara resurser i anspråk från dem som faktiskt är minderåriga, det utsätter inte minst flickor på sådana boenden för fara att bli angripna.
Terroristen på Drottninggatan använde flera olika namn, vilket försvårade brottsutredningen. När gärningsmannen häktades var polisen säker på att man hade personen som suttit i lastbilens förarhytt, men det var till en början oklart om vilken hans rätta identitet var.
Men hur vanligt är det att migranter och asylsökanden uppger falskt namn och ålder?
En indikation framgår i en rapport från gränspolisen till justitiedepartementet som Svenska Dagbladet kommit över (länk). Myndigheterna i Marocko har till slut börjat samarbete om den stora och många gånger besvärliga gruppen unga män som driver runt på svenska gator. Utvisningar ska nu kunna ske av dem som olagligen vistas i Sverige, men Marocko kräver korrekt identifikation för att ta emot sina egna medborgare.
Därför har svensk polis fått tillgång till Marockos fingeravtrycksregister.
– Det är en framgång och samarbetet har förbättrats markant de senaste månaderna. Det är oerhört bra. Identifieringarna går snabbare och de tar emot fler, säger Patrik Engström, chef för gränspolisen till tidningen.
I rapporten framgår att av totalt 77 personer som Marocko bestämt sig för att ta emot så har 65 personer haft en falsk identitet när de sökte asyl i Sverige. Och av de 50 personer som uppgivit att de var minderåriga var endast två minderåriga enligt de marockanska registren.
– Det är visserligen ett litet urval och en specifik nationalitet, men trots de begränsningarna så är detta första gången i närtid som vi kunnat verifiera uppgivna identiteter och åldrar tack vare det system med fingeravtryck som finns i Marocko, säger Patrik Engström.
Och i denna grupp uppgav således 92 procent falskt namn och 96 procent av dem som uppgav sig vara under 18 år var i realiteten äldre.
Även om urvalet som sagt är litet, säger det något väsentligt om vilken sorts uppgifter som ligger till grund för svensk asylprocess.