Kommunerna har fått ökade kostnader i samband med stora mängder asylsökande. Förra året ersatte staten kommunerna med drygt 20 miljarder kronor för mottagande av asylsökande och cirka 12 miljarder kronor för nyanlända. Men statens system för att ersätta kommunerna får kritik. Riksrevisionen konstaterar i sin senaste granskning att systemet innehåller en rad brister. Bland annat finns det otydligheter när det gäller ersättningsystemets syfte, och regeringen har bara en fragmentarisk bild av kommunernas verkliga kostnader. Systemet är också dyrt att administrera.
– Under 2016 sysselsatte hanteringen av ansökningarna från kommunerna ungefär 620 årsarbetskrafter till en uppskattad kostnad av drygt 300 miljoner kronor – för att flytta pengar mellan Migrationsverket och kommunerna, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett pressmeddelande.
Inte digitaliserade
Under 2016 fick Migrationsverket knappt 190 000 ansökningar om ersättning. Att Migrationsverket saknar digitaliserade rutiner för detta (så kallade e-tjänster) och därmed fick samtliga ansökningar via vanlig postgång, bedöms bidra till de höga kostnaderna.
Får betalt utan att ansöka
Riksrevisionens granskning visar också att ersättningssystemet framstår som omotiverat detaljerat. Dessutom kan flera ersättningar betalas ut utan ansökningsförfarande eller som schablonersättningar.
Följa upp kostnader
Nu vill Riksrevisionen att systemet förenklas, förtydligas och att kostnaderna följs upp. Migrationsverket bör prioritera sitt arbete med att effektivisera handläggningen och förenkla ansökningsförfarandet, bland annat genom att införa e-tjänst.