
De personifierar av Koranen sanktionerade lögner
Av Redaktionen
10 maj 2017
Islamister kännetecknas av att de vill låta religionen reglera allt liv, privat som offentligt. Det västliga rättstänkandet ska ersättas med traditionella sharialagar, grundade i Koranen. Och lögnen får användas för att uppnå detta ändamål enligt Koranen.
Svenska politiker och gammalmedia skyr diskussionen om religion och då inte minst islamism. Inte ens i samband med det senaste terrordådet i Stockholm förekom ordet islamism trots att en helt övervägande del av världens terror sker i Islams namn.
Endast Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har haft modet att beröra ämnet. I SvD skrev nyligen ordföranden för Kristdemokraternas ungdomsförbund Christian Carlsson en krönika som berör Sveriges naiva släpphänthet gentemot islamism samt den svenska regeringens allt tydligare antiisraeliska hållning.
Carlsson fick svar av Rashid Musa, ordföranden för Sveriges Unga Muslimer. Denne är hal som en ål och ljuger som en häst travar. Han svar till Carlsson är nedlåtande och han undrar retoriskt vad kristdemokraten menar med islamism? Elakt och juvenilt säger han sig tro att Carlsson vill förverkliga ”korsfarardrömmar” där det kristna väst skulle ”civilisera” muslimerna.
Carlsson skriver i ett genmäle att det är orimligt att Musa inte förstår vad den civiliserade världen avser med islamism. Kristdemokraterna menar rätteligen att kampen mot terrorism kräver att man angriper roten till det onda, islamismen.
Musa vill naturligtvis inte höra talas om islamism då hans egen organisation är en del av den islamistiska rörelsen. Musa ljuger tungan svart liksom företrädare för andra muslimska organisationer som är verksamma i Sverige under till synes oskyldiga beteckningar. Musa tar inte ens avstånd från IS och han avfärdar frågan med att den är islamofobisk!
Lögner kan motiveras enligt Koranen och principen ändamålen (islamisering) helgar medlen.
Vi kan ju erinra oss den s.k. Arabiska våren och särskilt då den Egyptiska revolutionen. Den högt uppsatte medlemmen i det Muslimska Brödraskapet, Muhammad Mursi, valdes till Egyptens president. Han utlovade demokrati, frihet och maktdelning med oppositionen. Dock hann han inte mer än sätta sig på taburetten innan sharialagar infördes och oppositionen knuffades å sidan. Hans lögn var stor och dessutom ett enormt svek gentemot inte minst den bildade yngre generationen i Egypten.
Mursi, liksom Musa, personifierar den av Koranen sanktionerade lögnen.
Roten till den moderna islamistiska rörelsen står att finna i det 1928 bildade Muslimska Brödraskapet och där grunden lades av den då blott 22-årige läraren Hassan al-Banna. Svaret på Västvärldens inflytande i den muslimska världen var enligt Banna en ”upphöjelse av Islam”.
Det västliga rättstänkandet skulle ersättas av traditionella sharialagar, grundade i Koranen. Allah var den ende suveränen och laggivaren och därför var alla mänskliga lagar illegitima.
Islam är ett allomfattande system för att reglera allt liv, privat som offentligt. Banna lyckades skapa en modern och effektiv organisation, en massrörelse, med bas i Egypten. På 1950-talet började Brödraskapet bygga upp ett internationellt nätverk i USA och Europa. För att försvåra insynen i denna islamistiska rörelse delades rörelsen upp i myriader av underorganisationer och kommittéer. Även Sverige har drabbats av denna infiltration.
Enligt en rapport av forskarna Magnus Norell, Aje Carlbom och Pierre Durrans är Musas egen organisation, Sveriges Unga Muslimer, ett ”nav för jihadister” och ”en frontorganisation för Muslimska Brödraskapet”.
Flera andra muslimska organisationer i Sverige har starka kopplingar till Brödraskapet och där syftet är att bygga parallellsamhällen i muslimtäta förorter och nästla sig in i det demokratiska systemets olika delar (partier, riksdag, kommuner).
Förre s-politikern Nalim Pekgul påpekade tidigt det ytterst olämpliga i att staten ger bidrag till organiserade islamister som bygger parallellsamhällen i våra förorter. Vi bör erinra oss att Sveriges Unga Muslimer tidigare leddes av miljöpartisten och bostadsministern Mehmed Kaplan. En islamist nådde således ända in i regeringen.
Även moderaterna under Fredrik Reinfeldt tappade glasögonen i sin iver att värva röster bland muslimer. Abdirizak Waberi, islamist med mycket nära band till Brödraskapet, satt i riksdagen för moderaterna 2010-2104 och var olämpligt nog suppleant i försvarsutskottet. Waberi uttryckte tydligt att han önskade leva i en islamistisk stat, styrd av sharialagar. Hans uppseendeväckande svar på frågor i en tv-intervju borde ha fått demokrater och feminister att få yrselanfall. Men det hela tystades ned och rann ut i sanden. Det anses inte politiskt korrekt att kritisera islamister.
Det är en styggelse att staten under åren beviljat miljonbidrag till ett antal obskyra och falskskyltade muslimska organisationer. Litteraturvetaren Johan Lundberg skrev 2013 boken Ljusets fiender som kartlade ett antal av dessa organisationer och den grupp av med varandra närstående personer som stod bakom flera av organisationerna. Men såväl det politiska etablissemanget som medierna teg ihjäl boken och inget hände.
Först i december 2016 tvingades man nyktra till då det blev offentligt att bland annat Sveriges Unga Muslimer regelbundet bjudit in hatpredikanter som propagerade för sharialagar, uttryckte starka antijudiska synpunkter och såg demokrati som något som saknade legitimitet!
De statliga bidragen drogs nu till slut in då avslöjandena var så graverande att det blev pinsamt även för våra vänsterpolitiker och socialliberaler som aningslöst stöder islam och kritiserar Israel.
Sanningssägaren Ivar Arpi berättade nyligen i SvD att när Lundberg sökte en professur i litteraturvetenskap fick han grönt ljus av de externa bedömarna men lärarkollegiet satte stopp för honom. De hänvisade endast till hans bok Ljusets Fiender som inte ansågs politiskt korrekt då den ju kritiserade statens stöd till islamister, men som inte hade något som helst med hans vetenskapliga verk inom litteraturvetenskapen att göra.
Våra universitet är tyvärr genomdränkta av den rådande svenska politiska sjukan där ämneskunskaper får stå tillbaka för vänsterideologi och flum.
Det politiska talet om att Sverige har en feministisk regering, bedriver en feministisk utrikespolitik och är en humanitär stormakt är inte endast grundfalskt utan dessutom fjantigt. Endast det faktum att Sverige understödde att Saudiarabien blev medlemmar av FN:s kvinnokommission visar tydligt på hyckleriet.
Vid sidan av naiviteten och räddhågan kring islamismen är Sverige det europeiska land som går hårdast åt Israel. Sverige har som ett av få civiliserade, icke muslimska, länder erkänt Palestina som en suverän stat. Den Palestinska myndigheten uppfyller inte alls de krav som internationell rätt ställer för att en suverän stat skall anses föreligga. Ledaren för den palestinska myndigheten och Fatah, Mahmoud Abbas, skrev sin doktorsavhandling i Moskva. Titeln var; ”Den hemliga kopplingen mellan nazisterna och ledarna för den sionistiska rörelsen”. Ett framstående historierevisionistiskt verk!
Abbas har vidare hävdat att antalet judiska offer i Förintelsen var ”några hundra tusen”. Så sent som i september 2015 uttryckte sig Abbas på följande vis; ”Vi välkomnar varje droppe blod som spills i Jerusalem. Det är äkta blod, rent blod, blod på väg till Allah”.
Är det verkligen personer som Abbas som en svensk demokratisk och feministisk utrikespolitik avser att sätta sin tillit till?