BOSTADSBRISTEN. Riksdagen säger ja till tidsbegränsade bygglov. Det innebär att kommuner kan sätta upp barackboenden utan att grannar får ge sitt tillåtande.
– Detta kommer att påverka stadsbilden ända fram till 2038, en väldigt, väldigt lång tid framöver, säger Roger Hedlund (SD).
Idag röstade regeringen tillsammans med Alliansen igenom en lagändring om tidsbegränsade bygglov för bostäder, i enlighet med migrationsöverenskommelsen. Lagändringen möjliggör tidsbegränsade bygglov upp till 15 år. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med 2023. I praktiken kan en byggnad stå uppställd i 15 år, ända till 2038.
– Det får långtgående konsekvenser och riskerar att skapa många nya utanförskapsområden, säger Roger Hedlund (SD), bostadspolitisk talesperson, i riksdagsdebatten.
En rad krav som ställs för permanenta bostäder kan kringgås, som att lyssna på allmänhetens intressen vid nybyggnation, kvalitetskrav och annat, menar Roger Hedlund.
– Det som är tänkt att vara en lösning på kort sikt kan sätta käppar i hjulet för en långsiktig lösning. Dessa bostäder riskerar att bli som en bromskloss för långsiktigt byggande.
Saknas 700 000 bostäder
Enligt Boverket saknas det 700 000 bostäder de kommande nio åren. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Utgångspunkten är fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande, enligt propositionen.
Tvingas ge bygglov
Kommunerna tvingas som det är idag att ta emot nyanlända och ordna bostäder.
– Anvisningslagen i kombination med tillfälliga bygglov gör att kommuner kan tvingas ordna tillfälliga bostäder. Dessa områden kan bli stora riskområden och skapa stora problem, säger Roger Hedlund.
Allmänhetens intressen åsidosätts därmed.
– Man kan få området i närheten av sitt eget hus utan att ha någon möjlighet att påverka.
Kan permanentas
Risken är också att bostäderna blir permanenta trots att de ska vara tillfälliga.
– När de sedan ska tas bort efter 15 år kan det bli ett nytt förslag och de får vara kvar. I en sådan situation är det svårare för en granne att hävda sina enskilda intressen och möjligheten att påverka sin närmiljö slås ut.
Ett annat problem är att byggbranschen inriktas på kortsiktighet.
– När det byggs bostäder behöver man anpassa allt runt omkring, som kollektivtrafik, vårdcentraler och skolor. Det krävs lång planering och det slås också sönder i och med det här, säger Skoglund.
Planera för skolor
Även Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, skriver i sitt remissvar om kommunal service. Ordförande Lena Micko:
– Vi välkomnar förlaget men tycker att begränsningen att byggloven endast ska gälla bostäder leder fel. Om bostäder uppförs behöver ofta kommunerna komplettera även med kommunal service varför till exempel skolor och förskolor också måste inkluderas.
SKL vill inte att det blir krav på kommunen att bevilja lov. Förslaget får inte innebära något tvång till lov där det inte är lämpligt, anser man.