Det är terrorister som är de onda, men på Reinfeldt låter det som om han har mer emot dem som vill skydda människors liv mot terror. Frågan är om Reinfeldt inte bara smiter från sitt ansvar, utan försöker ursäkta islamistiska terroristerna.

Förre statsministern Fredrik Reinfeldt intervjuades i TV4:s morgonsoffa på annandagen. Även om han varit ansvarig för både den situation som möjliggjorde för papperslös att begå terrordåd och för att stödja islamistiska AK-partiet i Turkiet vilket nu resulterar i allt tydligare diktatur, väljer Reinfeldt att kommentera som om han suttit på läktaren under alla år.

Sanningen är ju att han som statsminister varit medansvarig för hur Europa låtit Erdogan undergräva den maktbalans som fanns i Turkiet mellan domstolar, försvar och politik. Vi var flera som varnade för att Erdogan var islamist och bara använder EU-förhandlingarna för att skjuta sönder Kemal Ataturks sekulära stat, men vi avvisades av etablissemangen som försvarade Erdogan som en ”muslimsk motsvarighet till kristdemokrater”. Alltså en moderat muslim som står för pluralistisk demokrati.

Nu säger Reinfeldt att Erdogan har en ”brokig och intressant historia” och att han ”gjort en resa”. Reinfeldt talar mer om nationalism än om islamism. Som om inte alla visste att Erdogan en gång startade ett radikalt islamistiskt parti som förbjöds, och att han sedan valde att framstå som ”moderat” för att få EU med sig på att mota bort domstolarna och försvarsmakten. Erdogan sa tidigt att ”demokrati är som en spårvagn – man åker med tills man är framme, då kliver man av”.

Detta var välkänt när Reinfeldt var statsminister, ändå fjäskade Sverige och EU med Erdogan. Nu försöker Reinfeldt framställa det som att Erdogans extremism är något nytt. Det är historieförfalskning. Allt detta var känt redan innan Erdogan blev premiärminister och sedan president, ändå valde Reinfeldt att skaka hand med och underlätta för Erdogans maktplaner i Turkiet.

Reinfeldt är medansvarig för utvecklingen i Turkiet.

När det kommer till terrorismen på hemmaplan gör Reinfeldt som andra politiker, ikläder sig prästrocken och talar om kärlek. Men Reinfeldt var inte ärkebiskop utan statsminister i en stat vars yttersta ansvar är att skydda medborgarnas liv och säkerhet. Han hade makten över myndigheter som inte levde upp till regelverken. Terroristen skulle avvisas, men domstolsbeslut verkställdes inte. Istället för att ta dem som ska utvisas i förvar, släpper man ut dem vind för våg.

När polisen 2013 försökte uppfylla Reva-projektet, alltså utföra fler inrikes gränskontroller, utsattes man i opinionsbildningen för enorm kritik. Reinfeldts regering var svag i försvaret av lag och rätt. Socialdemokratin var värre, men Reinfeldt hade genom uppgörelsen med Miljöpartiet låtit regeringen inta en position där man släppt på nödvändigheten av laglydnad. Reinfeldt är därför ansvarig för att inre gränskontroller nästan upphört, vilket gav terroristen på Drottninggatan fria händer att agera. Ingen jagade honom. Det hade Reinfeldt sett till.

Men istället för att vara ångerfull och beklaga sina misstag som resulterat i död, ägnar han sig åt bortförklaringar och att utmåla andra som ondskefulla. Han sammanfattade sitt budskap på följande sätt:

”Viktigt att man ställer sig själv frågan: vad är det för typ av värld jag vill leva i? Och då är det viktigt att förstå att skilja dem som respekterar att människor får vara olika, att individuella rättigheter ska respekteras, från dem som målar världen svart-vit. Vi har väldigt många som gör det nu. Antingen är ni för eller emot oss. Antingen är man kristen eller muslim. Allt ska skiljas åt. Först då blir det tryggt. Det är en farlig värld. Och många ropar på det nu.”

Men vem har skapat den verklighet där motsättningar och polarisering växer snabbt? Det är ju de som låter gränserna vara vidöppna och därmed skapar enorma säkerhetsrisker för befolkningarna i Europa, som bokstavligen skapar otrygghet. Dessa makthavare har undergrävt lagstiftningen och låter anarki få fäste i samhället, och därmed gjort sig skyldiga till människors växande oro. Detta är en befogad oro. Terroristen på Drottninggatan agerade inte för att respektera individuella rättigheter. Tvärtom. Det är terroristerna som är de onda, men på Reinfeldt låter det som om han har mer emot dem som vill skydda människors liv mot terror.

Frågan är om Reinfeldt inte bara smiter från sitt personliga ansvar, utan också mer eller mindre medvetet ursäktar islamistisk terrorism för att svartmåla svenskar som vill skapa trygghet.