Granskningen av Muslimska Brödraskapets förgreningar i Sverige har föga förvånande väckt kritik. Men många ”religionsakademiker” har visat sig vara politiska vänsteraktivister som bedriver ren och skär politisk propaganda på skattebetalarnas bekostnad.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gav statsvetaren och terroristforskaren Magnus Norell i uppdrag att skärskåda Muslimska Brödraskapet.
Kritiken mot hans rapport blev stark från 20 vad man i mainstream media kallar ”ledande forskare”. Det är dock ”problematiskt” (ord ofta använt av vänstern när någon torgför för vänstern obekväma åsikter) då merparten av dessa religionsforskare är förtäckta vänsteraktivister som befolkar våra universitet och därmed avlönas av svenska folket.
Dessa vise män anser att rapporten inte är vetenskaplig och saknar tydliga referenser. Enligt Norell är rapporten en översikt av sedan länge kända fakta och därmed inget vetenskapligt dokument.
Norell noterar att detta gäng ”forskare” under alla år suttit på sina bekväma universitets- och högskolestolar och inte på något vis intresserat sig för världens, förmodligen, viktigaste islamistiska organisation, Muslimska Brödraskapet.
Enligt rapporten håller flera muslimska organisationer i Sverige på att bygga upp parallella samhällen kopplade till denna islamistiska rörelse. Organisationen Sveriges Unga Muslimer är helt styrd av Brödraskapet. Och andra som har starka band till dem är Islamic Relief, Studieförbundet Ibn Rushd och Islamiska Förbundet i Sverige.
Muslimska Brödraskapet, som bildades i Egypten 1928 är en av världens äldsta, största och mest inflytelserika islamistiska rörelser.
Organisationen är emot sekulär lagstiftning och anser att all lag skall härledas från sharia. Brödraskapets fem motton är;
1) Allah är vårt mål,
2) Profeten är vår ledare,
3) Koranen är vår lag,
4) Jihad är vår väg, och
5) Att gå i döden för Allah ära är vår högsta strävan.
Endast dessa fem ”statements” bör föranleda de demokratiskt sinnade att dra åt sig öronen!
Sedan sovjetkommunismens requiem tonat bort var vänstern tvungen att finna ett nytt ”projekt”. Att liera sig med islam och islamism blev ett sådant projekt.
De flesta av våra universitets ”religionsakademiker” har visat sig vara politiska vänsteraktivister som bedriver ren och skär politisk propaganda på skattebetalarnas bekostnad.
Ett framstående namn inom denna ”sekt” är Mattias Gardell. Med tanke på vad Gardell uttalat under årens lopp är det minst sagt ”problematiskt” att han anlitats som expert av den svenska regeringen vid flera tillfällen.
Ett lite axplock från den Gardellska fataburen; ”Det existerande samhället måste demoleras, fullständigt förintas in till minsta atom för att ett nytt gott alternativ skall kunna etableras i dess ställe” samt ”USA har grundats av Djävulen”.
Så sent som 2007 uttryckte Gardell att han var ”asatroende” och ”anarkist”. I en intervju i tidningen Arbetaren jämförde Gardell Muslimska Brödraskapet med socialdemokratins folkbildningsverksamhet inom ABF! En i sanning mångfacetterad religionsvetare.
Klarsynta personer har i åratal pekat på det vansinniga i att svenska staten öser miljoner över diverse obskyra muslimska organisationer i Sverige. Dessa förljugna organisationer har snabbt lärt sig hur man fyller i blanketterna för erhållande av bidrag samt hur stadgar formuleras för att dupera staten och svenska folket.
Det talas om rättvisa, demokrati, jämlikhet, antirasism med mera. Allt detta är i huvudsak bluff. Brödraskapet är förintelseförnekare, förföljer homosexuella, vill utplåna staten Israel, tar avstånd från demokrati och liberalism samt vill återinföra kalifatet!
Författaren Johan Lundgren gav 2013 ut boken ”Ljusets fiender” (länk) där han visar på den nära kopplingen mellan vänstern och extrem islam. Han beskrev i sin bok utförligt de organisationer som under många år utverkat statliga bidrag på lögnaktiga premisser till muslimska organisationer som döljer sitt sanna jag bakom falska kulisser.
Det visade sig att Lundberg haft rätt men det hindrade inte media ifrån att i stort sett tiga ihjäl boken. Med något undantag är hela vår politiskt korrekta offentliga scen – politik, media, kyrkan m.fl – genomsyrad av beröringsskräck med allt vad islam anbelangar.
Den ständigt Nobelprisaktuelle poeten Adonis utkom nyligen med boken ”Våld och Islam” (länk). Också detta verk förbigicks i stort sett med tystnad och Adonis kan nog räkna med att nu vara brännmärkt av Svenska akademien.
Magnus Norells bok ”Kalifatets återkomst” (länk) var ett försök att förklara den ideologiska och teologiska grunden till terrororganisationen IS. Inget svenskt förlag vågade ge ut boken! Vad säger det om vårt land? De som dristar sig att framföra kritiska synpunkter angående islam i allmänhet och islamism i synnerhet demoniseras och stämplas som rasister och islamofober.
Förre S-politikern Nalin Pekgul propagerade länge för att staten inte skulle ösa bidrag över islamistiska organisationer som bedrev propaganda i framför allt s.k. utanförskapsområden. Helt enligt PK-skolbokens avsnitt om bestraffningar brännmärktes Pekgul och fann för gott att lämna politiken.
Först alldeles nyligen drogs statsstödet till den islamistiska organisationen Sveriges Unga Muslimer in. Att bidrag – via Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor – getts under årens lopp motiverades med att Unga Muslimer i sina stadgar ”talar om jämställdhet och demokrati”. Vilken häpnadsväckande naivitet eller hyckleri. Är månne Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor en Trojansk häst?
Unga Muslimer har regelmässigt som talare bjudit in homofober samt antisemiter som anser att staten Israel skall utplånas. Det anses belagt att Unga Muslimer står under stort inflytande av Muslimska Brödraskapet. Med lögnen som redskap har personer med anknytning till de bidragsmottagande och obskyra islamistiska organisationerna också nästlat sig in i politiken. MP-politikern Mehmed Kaplan var till exempel ledare för Sveriges Unga Muslimer. Moderaterna tillät den Brödraskapet närstående Abdirizak Waberi representera partiet i såväl riksdagen som i försvarsutskottet!
Unga Muslimers ordförande är Rashid Musa. Det finns mycket att säga om honom men jag nöjer mig med två exempel som talar för sig själva;
Efter ”terrordådet” i Berlin den 19 december 2016 – där en lastbil körde in i en folksamling och orsakade en massaker med 12 dödsoffer och ett femtiotal skadade – skrev Rashid Musa på sin Face-book; ”Vem var det som sade att måndagar var trista”! Osmakligt är endast förnamnet.
I ett debattprogram i TV vägrade Rashid Musa att fördöma IS utan jämförde terrororganisationen med Israels ordinarie armé. Våra politikers fagra tal om ”värdegrund”, ”alla människors lika värde”, ”antirasism”, ”jämlikhet mellan könen” mm klingar oerhört falskt när staten inte endast tillåter organisationer av Unga Muslimers slag, utan dessutom låter svenska folket betala deras ondsinta propaganda och djävulska ”värdegrund”. Trovärdigheten är noll!