Jag hade inte reagerat om moderaterna talade klarspråk och öppet poängterat att deras politik är en bidragspolitik riktad till utomeuropéer som gör anspråk på vårt land och att moderaterna är deras ambassadörer. Deras jobbpolitik är utan en tydligt omprövad asylrätt en arbetslöshetsfälla.
I skuggan av terrordådet i London höll Anna Kindberg Batra ett ödestal på moderaternas kommundagar. Den efterföljande rapporteringen suggererar fram bilden av ett parti i kris där partiledarens framtid står på spel.
Fokuseringen på partiledaren ger emellertid en skev bild av moderaternas utmaningar. Visserligen är hon ett hinder med en strategisk förmåga som lämnar mycket i övrigt att önska, men moderaternas kris är djupare och allvarligare än de flesta bedömare tycks tro. Ur Kindbergs Bartas tal löper krisen som en röd tråd.
I talet lanseras en offensiv jobbpolitik bortom verkligheten. Hon talar om att hela Sverige ska arbeta, att invandrares lägre sysselsättningsgrad ska rättas till.
Är det någon som tror att det kan ske utan massiva subventioner?
Subventioner till de migranter som hennes företrädare släppt in med öppna armar när han flög över Sverige och såg andras mark som sin egen. Reinfeldt manar i denna veva svenska fattigpensionärer, funktionshindrade eller arbetslösa att öppna sina hjärtan. Han pekade inte direkt ut dessa i vårt land utsatta grupper, eftersom han är för fin för att göra skillnad på människa och människa utan alla människor är lika värda (utom honom själv förstås).
Nedtagen på jorden är den moderata arbetsmarknadspolitiken inget annat än en katastrof för många vanliga löntagare i Sverige.
De subventioner som måste följa i den moderata offensivens spår kommer att dumpa löner och anställningsvillkor. De som redan har en svag anknytning till arbetsmarknaden kommer att få det ännu tuffare. Funktionshindrade som har det svårt redan idag är med den moderata politiken ännu längre borta från ett jobb.
Moderaterna kommer att vilja få oss att tro att lönesubventioner inte är bidrag. De migranter som moderaterna tillsammans med övriga sjuklövern gjort till svenska folkets angelägenhet, ska gå till ett subventionerat arbete varje dag och detta ska med mördande reklam säljas in som ett framgångsrecept eller åtminstone det enda recept de har i sina verktygslådor. Leva på bidrag blir en fråga om form, inte om rätten till bidrag till människor som förtjänat den.
Jag hade inte reagerat om moderaterna talade klarspråk och öppet poängterat att deras politik är en bidragspolitik riktad till utomeuropéer som gör anspråk på vårt land och att moderaterna vill vara deras ambassadörer, deras advokater. Men att mörka genom att tala om jobbpolitik är billigt.
Moderaterna kommer att kontra med att lönesubventionspolitiken endast är tillfällig. Vi ska fås att tro att subventionen leder till riktigt arbete och därefter blir detta en samhällsekonomisk nytta för Sverige. Jag hoppas inte att moderaterna blundat när artiklar har duggat tätt om automatisering och digitaliseringen av samhället och varningsord om att arbeten försvinner i en takt som borde förskräcka vilken arbetsmarknadspolitiker som helst. Tron att nya jobb ska uppstå i de gamla jobbens ställe är en from förhoppning, lika trolig som att det mångkulturella samhället är en idyll som berikar.
Moderatledaren famlar inte endast i mörker, de befinner sig inte ens på vägen. Kindberg Barta spekulerar om en framtida regering med Alliansen som bas. Vilken bas? Det händer, enligt henne, att moderater talar med kommunister, det händer att de är på samma linje och att kommunisterna väljer att rösta på deras politik. Hon frågar sig därefter varför inte Sverigedemokraterna skulle kunna vara på Moderaternas sida och stödja deras politik. Ska ett regeringsunderlag bygga på gissningar och antaganden? Sverigedemokraterna kommer aldrig att lägga sig platt inför Alliansen.
Den verkliga oppositionen kan ha visst överseende med ett parti som famlar i blindo, men den måste visa vägen mot framtiden. En trovärdig offensiv, som skulle få effekt på svensk arbetsmarknad, måste innehålla ett tydligt budskap om omprövning av asylrätten, eftersom den annars försvårar den omställning till ett tjänstesamhälle vi befinner oss mitt i eller omvandlingen mot ökad digitalisering och automatisering.
Andelen enkla jobb minskar stadigt. Den arbetskraft som framför allt kommer att efterfrågas i framtiden måste ha en anmärkningsvärt hög utbildningsnivå. En asylrätt som blir en arbetslöshetsfälla är osolidarisk och ett svek mot Sverige och svenskarna, eftersom den ökar motsättningarna och hämmar utvecklingen. Moderatledarens ödestal imponerar inte, det är på arbetsmarknadsområdet en återvändsgränd.