Internationella kvinnodagen firar idag etthundraårsjubileum. 8 mars brukar resultera i att olika aspekter uppmärksammas ur kvinnoperspektiv. Men de som mest frenetiskt brukar hävda att de företräder kvinnosaken blundar för en av de viktigaste aspekterna för tryggheten och välfärd: åtgärder mot våld och kriminalitet.

Den 16-åriga tjej som våldtogs av två jämngamla i Lund, och inte kunnat gå kvar på skolan eftersom våldtäktsmännen skyddades av skolan, så som Samtiden berättar i annan artikel idag (länk), illustrerar den otrygghet kvinnor utsätts för i dagens samhälle.

Men denna otrygghet är inget som intresserar feminister och vänsteraktivister. Från dessa håll är man mer mån om att skydda brottslingar i den perverterade form av kriminalpolitisk ideologi som ännu har ett mycket starkt grepp om svensk politik.

Denna socialradikala omsorg om kriminella är ett uppenbart hot mot kvinnors säkerhet och trygghet.

Men detta är inte det enda område där feminism och vänsterpolitik sviker kvinnorna.

Också i fråga om hur islams traditionella normer påverkar kvinnor i Sverige är feministernas och vänsterpartiernas hållning djupt problematisk. När multikulturalism rankas högst innebär det att man blundar för de extrema hot kvinnor ofta utsätts för. Kvinnor kommer i andra hand. Först kommer utopiska och ideologiska tankar som saknar förankring i verkligheten.

Om kriminella och muslimska fundamentalister får forma kvinnosynen i Sverige kommer jämställdheten att försvagas snarare än stärkas. Att driva kvotering till några hundra börsbolagsstyrelser som en kvinnofråga är ett hån mot de kvinnor som i sin vardag hotas till liv och lem.

Det är obegripligt att feminister och vänsterpolitiker inte ser att deras ideologiska böjelser i fråga om kriminalpolitik och radikal islamism försämrar kvinnors ställning och jämlika ansvar för vårt samhälle.