KVINNODAGEN. Det är 15 år sedan Fadime sköts i Uppsala av sin far, det första hedersbrottet som fick stort genomslag i Sverige. Sedan dess har man inte alls fått bukt med hedersbrott eller med grova sexbrott mot kvinnor, tvärtom. Istället har en tystnad om det brett ut sig, menar journalisten Katie Hopkins, som rapporterar från sin Sverigeresa.
Läget i Sverige på Kvinnodagen 2017. Under tisdagen inleddes en stor rättegång med nio åtalade för hedersbrott. En 23-årig man i Gävle misstänks ha kidnappats och strypts som hämnd för en otrohetsaffär. Det är den hittills största polisutredningen om misstänkt hedersbrott i Sverige.
Men dessa två nämnda brott är bara toppen på ett isberg. Förtrycket ligger tungt på unga kvinnor som ser sin frihet beskäras genom det farliga och islamiserade samhälle politikerna har skapat.
Förortskalifat breder ut sig. Samtiden har tidigare berättat om kämpar som Zeliha Dagli (länk) som överger förorten eftersom situationen där försämras drastiskt för kvinnor. Kvinnor är rädda, till och med för att gå ut om dagen.
Det gäller dessvärre inte bara i förorterna. Brås trygghetsundersökning visar att var tredje kvinna i Sverige är rädd för att gå ut. Världens friaste kvinnor i världens mest jämställda land är rädda.
Ett svidande nederlag för den feministiska regeringen.
Med slöja på statsbesök
Dessutom har vi en feministisk regering som skämmer ut sig inför hela världen. Ingen glömmer väl när representanter på besök i Iran tog på sig underordningssymbolen huvudduk och paraderade med nedslagen blick. Kvinnokämparna i My stealthy freedom rasade, då de liksom många andra har svårt att se varför en feministisk regering böjer sig för en religiös diktaturs regler. Själva riskerar de livet för att slippa dölja hår och kropp.
Minister ljög om sexbrott i tv
Vår feministiska regering ljuger till och med om brottsligheten i internationell media. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) fick häromdagen backa då hon uttalade sig i BBC och sa att sexbrotten minskar och att det inte finns något samband alls mellan invandring och brott (länk) vilket många tidningar rapporterade om.
I verkligheten ökar mängden anmälda sexualbrott. Enligt årliga Nationella trygghetsundersökningen har andelen kvinnor som utsatts för sexualbrott stigit från 1,1 procent 2011, till 3,0 procent 2015.
Brå har också slagit fast att utländska män är överrepresenterade i våldtäkter, vissa ursprung med över 20 gånger (Brå 1996). Detta är gamla siffror, eftersom regeringen inte vill genomföra ny forskning. Sedan dess har en våg av migranter kommit till Sverige, just från de länder som är överrepresenterade i brottsstatistiken.
Småflickor i slöja
Statligt stöd till friskolor fortsätter att ges så att muslimska friskolor kan tillämpa könsapartheid och fortsätta låta små flickor skolas in i underordning. Men även svenska skolor banar väg för detta. Skolan ska vara konfessionslös. Ändå tillåter skolan slöja på småflickor till och med på låg- och mellanstadiet. Västeråsmoderaterna kom nyligen med ett förslag på att ta upp slöjproblemet i skolorna. Man vill se en diskussion om slöjan med hänsyn till svenska värderingar. Men längre än till att samtala om det vill man dock inte gå (SVT 7/2).
Kvotering och antal
Idag, den 8 mars tas de sedvanliga sakerna upp som kvotering till bolagsstyrelser och man räknar antalet kvinnor och män i olika sammanhang. Byggnadsfacket går ut med det pinsammaste idag, iklädda så kallade rosa hattar, eller f*ttmössor, ber de i princip om ursäkt för att de är vita män.
Samtidigt i Uppsala håller kommunpolitiker på att få igenom en semantisk förändring, från att använda ordet tjänstemän till tjänsteperson. Uppsala som har allvarliga problem med heroinberoende ensamkommande och marockanska unga som driver omkring. De begår brott som äldrerån och masstafsningar. Uppsalas gator är minst sagt en otrygg miljö för både kvinnor och män.
Feminister mot kvinnorna
Som brittiska journalisten Katie Hopkins sammanfattade i en intervju efter sin Sverigeresa nyligen (länk):
– Kvinnor är rädda för att gå ut. De är skräckslagna för kriminaliteten, för gängen.
Men hon hävdar också att detta tystas ner för att kvinnorna rädda för att kallas rasister om de säger detta öppet. Katie Hopkins menar att feministerna är del av problemet och jobbar mot kvinnornas trygghet. Katie Hopkins ser samma allvarliga konflikter i Sverige mellan invandrade folkgrupper som hon iakttagit i exempelvis Calais, och menar att feministerna vägrar se fakta. Om de erkände detta skulle de tvingas medge att allting de trott på med multikulturalismen var fel.