
Är nationen frihetens bastion?
Av Redaktionen
25 mars 2017
Folk börjar förstå vad som står på spel: Sverige som Sverige och en haltande demokrati. Men jag tror inte på en monolitisk nationell rörelse, utan på en bred folkrörelse i Sverige och i övriga europeiska länder.
Med över trettio års erfarenhet av den nationella rörelsen ser jag med glädje hur den tar nya språng mot framtiden. Med åren har min övertygelse ökat – nationen är en förutsättning för vår frihet. Jag är partisk, men vem är inte det?
Jag inträder i en rörelse i vardande under 1980-talet, en vanvördad kraft och ett av etablissemanget föraktat försök till en migrationspolitik baserad på vett och sans, en antiglobaliseringsrörelse som till skillnad från vänstern eftersträvar nationalstaten åter.
Det finns tendenser till nationell chauvinism, till politisk radikalisering som följd av och reaktion mot den massmediala och politiska hetsen och hatet. Frustrationen över att inte få framföra kritik mot en alltmer okontrollerad invandring och globalisering får de tillbakasatta och förtryckta att tappa tron på demokratin. Jag kanaliserar min vanmakt genom musiken och lever hela tiden på hoppet om en nationell och demokratisk islossning.
Idag har den nationella offensiven en bredd och kraft som är imponerande i hela Europa, senast manifesterad i Holland. Gert Wilders enmansshow tjusar i all sin kaxiga framtoning och modiga provokation, men det breda folkliga engagemanget i en rörelse för förnyelse saknas fortfarande i Holland. Det folkliga missnöjet flödar och skakar om det politiska och massmediala etablissemanget. Hur långt det kan ta Holland mot ett land på nationell grund är oklart.
De senaste åren har jag däremot inom Sverigedemokraterna mött en folkrörelse i begynnelsen av sin verkliga blomning. På möten och manifestationer finns en tillförsikt jag inte skådat vid något tillfälle under min långa nationella aktivism. Folk börjar förstå vad som står på spel: Sverige som Sverige och en haltande demokrati.
Allt för länge har åsiktsfriheten fått stå tillbaka för propaganda, för falska och vinklade reportage. Inom den nationella rörelsen finns det många som tar åsiktsfriheten på allvar.
Avgörande för framväxten av en bred, nationell folkrörelse är förmågan att samlas runt en politik för framtiden. Det är inte tillräckligt att kanalisera oro över sociala och ekonomiska konsekvenser av ett mångkulturellt samhälle eller att kasta ljus över konflikten mellan civilisationer, kampen om begränsade resursers. Tilliten som rämnar och lämnar fältet fritt för misstänksamhet och oro kan inte vara den nationella rörelsens enda livsluft.
Om en nationell rörelse ska växa ur spillrorna av EU måste Europas fortsatta existens som en civilisation med respekt för de nationella identiteter som existerar bli en angelägenhet för oss alla. Detta kräver politiker som tillvaratar våra intressen på bred front med ett socialt och ekonomiskt program som mobiliserar.
Vänstern fick ett ökat folkligt engagemang trots att rörelsen splittrades 1917. Arbetarrörelsens tillväxt byggde på idén om ett bättre samhälle och tron på arbetarklassens kraft. Jag tror på de europeiska folkens gemensamma kraft. Jag tror inte på en monolitisk nationell rörelse, men en folkrörelse är i begynnelsen. Fortsättning följer.