Så händer slag i slag det som inte borde vara en överraskning. Muren ska byggas mellan USA och Mexiko, inresestopp mot bakgrund av de senaste årens massaker på européer genom fega terrordåd mot inte ont anande civila. Det är en konkret markering från en västerländsk ledare. Vårt tålamod är slut!
Den verkliga oppositionen i Sverige och övriga länder som domineras av européer vet att den liberala och socialistiska politiken drivs av hat mot allt inom västerlandet som inte omfattar deras synsätt och värderingar: deras tolkning av vad som är demokrati eller demokratiskt, deras val av ord som ska beskriva verkligheten, deras omhuldade öppenhet, liksom deras ”heroiska” motstånd mot slutenhet, nationell egoism, rasism eller främlingsfientlighet.
När de etablerade partierna använder ord som vapen ska vi enligt denna försåtliga propaganda tänka bort nationalstaten, tänka bort mitt och ditt, faktiskt frikoppla oss från verkligheten.
Levnadsförhållandena på jorden präglas inte av jämlikhet, vilket inte minst kvinnor får erfara inpå bara kroppen inom de stater som domineras av muslimer. Men i de länder som tillhör västerlandet är förhållandet för de tillbakasatta bättre, inte helt bra, men som sagt bättre. Ändå försvarar oppositionen mot Donald Trump en fortsatt massinvandringen till länder som domineras av européer som en humanitetens vägröjare och detta utan ett ord om vad de själva har för lösning på de hot västerlandet ställs inför.
De påstår sig bekämpa alla orättvisor och den främsta är den ojämna fördelningen av tillgångar, av livschanser som råder på vår jord. De som står på barrikaderna mot Donald Trump döljer inte alls att det är européer i allmänhet och europeiska män i synnerhet som upprätthåller en ojämlik världsordning, som står i vägen för en jämlik värld.
I grunden är detta en kommunistisk idé. De har insett det lönlösa i att framgångsrikt fortsätta kampen för det klasslösa samhället och ersatt detta med striden för de påstått eftersatta och förtryckta, de som inte har sitt ursprung i Europa. De tidigare stridsropen mot klassfienden och klassförrädarnas svek mot rättvisan är idag utbytt mot de europeiska ”rasisterna”.
Deras främsta måltavla med denna retorik är den relativt homogena nationalstaten, eftersom kampen mot den traditionella familjen och vårt andliga arv redan framgångsrikt i stort har lyckats. För att få nationalstaterna på fall måste massinvandring på alla sätt uppmuntras och dess motståndare måste demoniseras.
I deras propaganda tillmäts inte våra förfäders ansträngningar någon betydelse. En gård som går i släkten skapar band mellan generationer som är svårt att bryta ned genom att tala om deras ”gård till alla”, ett land vars samlade tillgångar vårdas med omsorg mellan generationer är det omöjligt att förskingra med ord som ”allemansland”. Våra förfäders offer måste döljas och därmed inte räknas med i kalkylen när allas lika värde ska utmätas i rättigheter, i tillgångar, i pengar.
Sverige är inget tomt landområde som varit obebott och som vidmakthållits utan ansträngning. Varenda millimeter av svensk mark har kultiverats av svenskar. I otaliga krig har svenskar ljutit blod för sin fosterjord, som alltid varit en garant för folkets överlevnad. Detta är fakta.
När högtravande principer utan förankring i verkligheten blir vägledande i debatt och politik är vi på ett sluttande plan. Allt för länge har slagord fått styra. För att få västerlandet på fötter igen krävs verklighetsförankring.
De människor som inte respekterar valresultatet i USA visar sitt rätta ansikte – de vill förvägra Trumps väljare den politik de röstat fram. Trumps väljare satt lugnt i båten när de tvingades genomlida åtta år med Barak Obama, men de lättkränkta tar sig friheten att ropa i kör med de etablerade medierna mot minsta vink från vita huset.
Deras kamp handlar inte om antirasism, utan rasism mot européer. Deras vurm för öppenhet är inget annat än en omskrivning av en förflyttning av folk från Afrika och Asien till delar av jorden som befolkas av européer. Deras rop om främlingsfientlighet är likriktat eftersom de inte tar hänsyn till européernas rätt och rättigheter. Är vi européer lika värda som övriga folk i världen?
Muren mot Mexiko är en symbol för vårt motstånd mot en liberal och socialistisk världsordning. Det är nog. Muren är också ett tydligt nej till en fortsatt underminering av den västerländska civilisationen.