Nu visar det sig att stora delar av den ideella välfärdssektorn kan slås ut av regeringens föreslagna vinsttak för skola, vård och omsorg. Även icke-vinstdrivande verksamhet behöver gå med överskott för att kunna investera och ha buffert för oförutsedda händelser.
Regeringens förslagen kan till och med kan slå hårdare mot ideella företag än mot vinstdrivande. Skälet är att det som regleras i Reepalus utredning inte är utdelningen till ägarna, utan själva vinsten.
De flesta ideella verksamheterna har inget aktiekapital och därför ofta ett mycket litet operativt kapital, vilket gör det omöjligt att balansera ekonomin utan att bryta regeringens föreslagna begränsning till sju procents vinst plus statslåneräntan.
Förutom att regleringen gör det omöjligt för den ideella sektorn att växa genom nyinvesteringar kommer likviditet att bindas i tillgångar som blir svåra att avyttra. Man kan tänka sig att ett ideellt företag förlorar en anbudstävling som det räknat med att vinna. Det ideella företaget har inga ägare som kan skjuta till pengar via exempelvis en nyemission – själva poängen med verksamheten är ju att den ska vara självförsörjande.
– Jag förstår inte hur man kommit fram till detta. Det är någon som inte förstår sig på företag, den saken är säker, säger Dick Holmgren på Filosofiska som ideellt driver grundskolan och förskolor till Dagens Industri.
Tvärtemot regeringens uttalade ambition att stärka den ideella sektorn är vinsttaket konstruerat på ett sätt att många aktörer riskerar att slås ut.
– Jag blev så förvånad när jag fick höra att även våra medlemmar skulle drabbas av det, så jag kunde inte tro att det var sant, säger Ulrika Stuart Hamilton på Famna, branschorganisationen för idéburen vård och omsorg.
Kritiken mot vinstförbudet växer. Stora delar av välfärdssektorn riskerar att dö sotdöden genom strypta resurser.
Men Ilmar Reepalu (S) som ligger bakom förslaget tycker inte det finns några problem.
– De kan när som helt ta ett banklån, säger Reepalu till DI.