Sverige sjunker inte längre i internationella kunskapsmätningar som Timss och Pisa, men skillnaderna mellan eleverna ökar. Skälet är att makthavarna vägrar se att ordning och disciplin är avgörande för elever från studieovana familjer.
Efter att ha dragit en lättnadens suck över att Sverige inte fortsätter falla i Pisa och andra mätningar av skolelevernas kunskaper, har diskussionen hamnat på att skillnaderna mellan elever ur olika grupper är större i Sverige än i andra länder. Till och med större än i USA.
I TT-intervju är gymnasieminister Anna Ekström orolig över växande klyftor i den svenska skolan.
– Jag är jätteglad över att kunskapsresultaten vände uppåt efter många års nedgång. Men jag är samtidigt väldigt orolig över att jämlikheten utvecklas åt fel håll i den svenska skolan.
– Vi vet att vi har en skolsegregation, att skillnaderna mellan skolor ökar och att det spelar en allt större roll vilken skola en elev går på. Så kan vi inte ha det i den svenska skolan.
Jag gissar att ministern ganska snart kommer att kräva omfördelning av pengar till svagpresterande områden och rikta kritik mot friskolorna och valfriheten i skolan.
Etablissemangen vill gärna prata pengar och vänstern hänger upp sig på driftsformen, men är det verkligen där problemet sitter? Svaret är nej.
Förra veckans publicering av kunskapsmätningen Timss visade att svenska rektorer upplever problem med ordning i klassrummen, kränkningar, sen ankomst och skolk. Och skillnaderna i matteresultat mellan elever med resursstarka föräldrar och svaga ökar i åttondeklasserna. Föräldrarna är nu betydligt viktigare än för 20 år sedan för barnens skolresultat.
Och vad beror det på? De elever som klarar sig bra har föräldrar som upprätthåller disciplin och respekt för läxläsning och studier.
Elever från studieovana familjer lämnas därhän när skolan präglas av oordning, stök, sen ankomst och skolk.
Bästa metoden att minska klyftorna och skapa ökad jämlikhet i kunskapsinhämtning är således att skolan klarar av att upprätthålla disciplin och respekt för studierna. Skolan måste ta denna roll för elever som inte har resursstarka föräldrar.
Pisa-studierna har visat att länder som har de högsta andelarna högpresterande eleverna från socioekonomiskt utsatta hem också kännetecknas av ordning och studiemiljöer präglade av lugn och koncentration.
”Skolk är starkt förknippat med sämre resultat på Pisa”, skriver någon tidning. Att det ens ska behöva påpekas är absurt.
Varför ska det vara så svårt att förstå för utbildningsetablissemangen att disciplin är ett nyckelord för att skapa jämlikhet?
Dick Erixon
2016-12-07