Idag stängdes en Malmöskola efter ett slagsmål. 1500 elever fick avbryta sina studier och bege sig hem. Nu sitter skolledningen i krismöte. På en annan skola har föräldrarna larmat om grovt språkbruk och våld. – Min dotter blir misshandlad dagligen. Det är knytnävar det handlar om, säger Arber Baqaj till Sydsvenskan.

Våldet i Malmö har länge varit ett aktuellt ämne. Nu har skolsituationen fått ett extra stort fokus efter att föräldrar larmat och bråk uppstått.

På Värnhemsskolan, en gymnasieskola i Malmö, gick det så långt att alla elever tvingades avbryta sina studier och lämna skolan för dagen. Bråket ledde till att en elev fick föras till sjukhus med lindriga skador. En elev uppges ha fått näsblod.

Edward Jensinger är områdeschef för skolan. Han berättar att beslutet att stänga skolan togs av säkerhetsskäl.

– Det är två grupper elever som har rykt ihop med varandra. Vi kallade på polis, och i samråd med dem beslutade vi att stänga skolan för dagen för att säkerställa att det inte föreligger hot, säger han till Sydsvenskan.

Hot om våldtäkt
En annan skola som har problem med våld och hot är Johannesskolan, en grundskola i de centrala delarna av Malmö. Där har flera föräldrar larmat om att deras barn upplever trakasserier och våld under skoldagarna. Andra föräldrar har valt att flyttat sina barn till skolor där de inte riskerar denna skolmiljö, trots att det innebär svårigheter att få ihop det med familjelogistiken.

En pappa till en flicka på skolan vill av hänsyn till sin dotter vara anonym. Han säger till Sydsvenskan att hon blir ifrågasatt för att vara för inte vara tillräckligt muslimsk.

– Pojkar hotar att de ska våldta henne. Säger att deras pappor ska knulla henne. Kallar henne hora. Frågar vad hon har för religion, säger pappan.

En annan mamma berättar att hennes flicka fått både byxor och trosor neddragna av pojkar på skolan och har nu bestämt sig för att flytta dottern till en annan skola.

Sammanfaller journalistiskt
Malmös politiker ser dessa händelser ur olika perspektiv. Socialdemokraterna är tillsammans med Miljöpartiet i styrande minoritet. De ser händelserna som mer av en slump att de ligger så nära i tiden än ett återkommande mönster.

–  Det är nog bara en slump att de råkar sammanfalla. Det är två helt olika organisationer i staden (grundskola och gymnasieskola reds anm.), säger Anders Rubin, kommunalråd med ansvar för skolfrågor, till Samtiden.

– Min bild av skolorna i Malmö är att det är väldigt ovanligt att det förekommer den här typen av problematik. Frågar vi alla elever så är det väldigt få som anger att de upplever den här typen av problem.

Det är inget du upplever i ett större sammanhang?
– Vi har 30000 elever i våra grundskolor och ytterligare 7000 elever i våra gymnasieskolor. Att säga att det aldrig någonstans förekommer problem vore lögn. Men att påstå att det är bilden av vår skola håller jag inte med om.

Anders Rubin påpekar att dessa två händelser skedde vid olika tidpunkter och hans uppfattning är att personalen på Johannesskolan redan agerat i frågan.

– Ska jag vara helt ärlig så tror jag att de sammanfaller i varje fall journalistiskt. Det är intressant att de sammanfaller. Johannesskolans problem var kända för oss i den här klassen för över en månad sedan så vi har vidtagit åtgärder.

Hur kommer ni göra för att förhindra att det överhuvudtaget sker?
– Ordningsfrågor, inte så allvarliga som dessa, utan generella ordningsfrågor, är frågor som våra skolor arbetar med. Vi har pekat ut detta som ett viktigt utvecklingsområde i två år i rad. Vi har jobbat med de här frågorna för att få skolorna att jobba ännu mer kunskapsbaserat med de här typen av utmaningar.

– Det är inte nytt på något sätt men enstaka händelser är alltid enstaka händelser. Det är inte nödvändigtvis en bild på hur skolorna ser ut och inte nödvändigtvis en bild på hur just den skolan ser ut, säger Anders Rubin.

Splittringspolitik är orsaken
Sverigedemokraterna sitter i opposition i Malmö och har tidigare varit kritiska till den bristande ordningen i skolorna. De har en annan syn på vad som är orsaken till den uppkomna situationen.

– Orsaken är den misslyckade splittringspolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedriver i Malmö. En politik som skapar rotlöshet och otrygghet. Rektorer, lärare och övrig personal får inte nödvändiga resurser och verktyg för att skapa en trygg och kunskapsinriktad skolmiljö. Därför blir det svårt bedriva en bra utbildningsverksamhet, säger oppositionsrådet Magnus Olsson (SD).

Hur vill Sverigedemokraterna komma åt detta?
– För att skapa trygghet behövs mer kameraövervakning, ordningsvakter och dessutom måste alltid Polis, socialtjänst och föräldrar underrättas om någon hotar eller på annat sätt skapar otrygghet. Rektorer och lärare måste få full uppbackning från ansvariga politiker, något som vi menar inte är fallet idag.

Magnus Olsson pekar på att Sverigedemokraterna satsar  163 miljoner kronor mer än Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Satsningarna går bland annat till mer personal i skolan som kan avlasta lärarna på olika sätt. Han lyfter upp mobbning och attityder som områden där förändring krävs.

– Nolltolerans mot mobbning, alla former av extremism och skolk måste tillämpas fullt ut.

– Vi måste också jobba hårdare för en förbättrad attityd och ökad vilja bland Malmös skolelever att vilja utbilda sig och se en framtid och stolthet i att utbilda sig, säger han.
Läs mer: Är trygghetsfrågor i våra skolor irrelevanta?