Daredevil är en mer komplicerad hjälte än de flesta andra seriefigurer. Eftersom han har de krafter han har, eftersom han kan göra något, vore det fel att inte använda dem. Men han brottas med hämndlystnad och det katolska inslaget är tydligt. Med superkrafter kommer superansvar – och superskuld.
I Markus evangelium berättas om hur Jesus botar den blinde i Betsaida. Han tog honom vid handen och ledde honom utanför byn, sedan spottade han på hans ögon och frågade: ”Ser du något?” Den blinde svarade: ”Jag kan urskilja människorna; jag ser dem gå omkring, men de liknar träd.”
Advokaten Matt Murdoch i Hell’s Kitchen är blind, men han kan urskilja människorna. Han ser dem ”gå omkring”, dock inte som träd, utan med deras verkliga, exakta former. Förlusten av Matts yttre syn har gett honom en ännu bättre inre syn, ja, supersinnen. Hans hörsel kan läsa av hjärtslag, vibrationer och ljud.
Matt vill dock inte att någon ska känna till hans superkrafter; han hjälper osjälviskt sina medmänniskor i hemlighet utan att förvänta sig någon lön. Ungefär som när Jesus botade den blinde i Betsaida och bad honom att inte avslöja någonting. Till vardags är han advokaten Matt, om natten är han Daredevil, medborgargardisten som ser till att skurkarna inte kommer undan rättvisan.
Matt är inte förklädd gud, men väl en förklädd superhjälte, en inte helt ovanlig typ i serietidningarnas värld. Clark Kent, Supermans alter ego, är ju till vardags en försynt och fumlig journalist, men när det behövs kommer supermänniskan fram, i hans fall en utomjording från planeten Krypton. Daredevil är dock betydligt mer mänsklig, han är en jording, och är därmed också svagare än Superman. När han får stryk så gör det ont.
Matt blev blind som liten pojke när han fick kemikalier skvätta över ögonen. Han växte upp med sin ensamstående far som hankade sig fram som boxare och dränkte sina sorger i sprit. Pojken var begåvad och målmedveten och klarade sina studier med hjälp av blindskrift. Han kom in på universitetet och läste juridik. Det var när Matts pappa mördades av gangstrar som han blev medveten om orättvisan i samhället och bestämde sig för att stå på offrens sida.
När det första numret av serietidningen Daredevil kom ut 1964, skapad av Stan Lee och Bill Everett på Marvel Comics, fick vi veta att han hade irländsk bakgrund och var katolik, men det var först när serieskaparen Frank Miller tog sig an karaktären med berättelsen Born Again från 1986 som den katolska tron betonades och blev en del av stämningen och ikonografin. Han vårdas av nunnan Maggie, en madonnagestalt, som sedan visar sig vara den mor han aldrig känt.
”Jag bestämde att han måste vara katolik”, sa Miller i dokumentären ”The Men Without Fear: Creating Daredevil” från 2003, ”eftersom bara en katolik kunde vara medborgargardist och advokat på samma gång.” Daredevil både jagar och försvarar skurkarna på samma gång. Han drivs av en känsla av rättvisa och försöker stå emot hatet inom sig, men det är inte lätt.
Netflix nya teveserie Daredevil, som började visas våren 2015, fortsätter på Millers inslagna linje och ännu mer fokus sätts på hjältens katolska tro, och han är en pyskologiskt mycket mer komplicerad gestalt än 1964 års endimensionelle seriefigur. Matts moraliska dilemman, reflektioner över den egna rollen som medborgargardist, självförebråelser och relationer till sina vänner, har blivit minst lika viktiga som actionscenerna, även om dessa också är både spännande och väl koreograferade.
Flera scener utspelas i kyrkan hos Matts biktfader, fader Lantom, och han tar sin tro på djupt allvar och vill inte skada någon mer än nöden kräver och får därför brottas med sin hämndlystnad. Den traditionella katolska kyrkomiljön, krucifixen och statyerna, bidrar också till den gotiska stämningen, där den moderna metropolen med sina skyskrapor, labyrintiska gatunät och mörka gränder liknar en gigantisk medeltida katedral, något vi känner igen från Batmans Gotham.
Den gotiska stämningen, som dock aldrig närmar sig skräck, förstärks också av Daredevils mörkröda dräkt med den behornade huvan och det illavarslande ordet ”devil” i namnet Daredevil. I Sverige har han hetat både Våghalsen, ett namn helt utan djävulska undertoner, och Demonen, som saknar ambivalensen i Daredevil. Är han god eller ond? Ängel eller djävul?
Tittaren vet att hjälten står på rätt sida, men kan inte känna sig helt trygg. Där finns alltid en oro över att djävulen i honom, hatet och hämndlystnaden, ska förvrida hans karaktär. Skådespelaren Charlie Cox skildrar denna spänning väl och något demoniskt tycks hela tiden röra sig som en skugga över hans ansikte även i glada stunder.
Advokatbyrån som Matt driver med vännen från studietiden, Foggy Nelson, är nästan för bra för att vara sann. En kristen önskan att tjäna medmänniskan, snarare än vinstintresset, bestämmer verksamheten. Matt väljer de klienter som är i mest behov av hjälp utan att tänka på om de kan betala arvoden eller inte. Detta tär på förhållandet till Foggy, som vid sidan om att hjälpa, också vill göra karriär.
Foggy ifrågasätter Matt, ber honom vara mer realistisk, men hyser samtidigt stor respekt för hans osjälviskhet och det blir till slut som Matt vill. Vänskapen mellan Matt och Foggy, och så småningom också sekreteraren, senare delägaren, Karen Page, tillför teveserien glädje som lättar upp stämningen efter våld och spänning, men också sorg som fördjupar tittarens inlevelse.
Seriens ärkeskurk heter Kingpin, en jättelik varelse med ett jättelikt begär efter makt. Han äger Hell’s Kitchen och alla fruktar honom. Han är full av hat och vrede och tvekar inte att döda med sina bara händer. Men han har en svaghet, kärleken till flickvännen Vanessa, det enda som hindrar honom från att bli ett monster helt igenom.
När Matt ställs mot denna ondska blir han smittad av hatet, han fylls av längtan att göra slut på sina fiender, att behandla dem med samma grymhet som de behandlar sina offer. Det är då han söker upp fader Lantom och säger till sin biktfader att om han mördar Kingpin kommer hans själ att förgås. Han lämnar kyrkan med den fasta avsikten att mörda. Han ska rädda sin stad från ondskan till priset av sin egen frälsning. Men han gör det inte.
Så han är inte en god kristen i betydelsen att han inte känner hat eller tänker syndiga tankar, utan i betydelsen en som känner stor skuld när han gör fel och strävar efter att göra det rätta. För att bevara sin hemlighet, rollen som nattlig brottsbekämpare, tvingas Matt svika sina vänner Foggy och Karen, lämna dem i ovisshet och rädsla. Och det ger honom ständigt dåligt samvete, men känslan av ansvar för brottslighetens offer är starkare. Eftersom han har de krafter han har, eftersom han kan göra något, vore det fel att bara dra sig undan, sköta sitt jobb och ha kul med sina vänner som vilken vanlig dödlig som helst. Med superkrafter kommer superansvar – och superskuld.
Mohamed Omar