När vi talar om utanförskap menar vi kanske framför allt att invandrare som befinner sig utanför arbetsmarknaden och lever på bidrag. Men det finns också ett mentalt utanförskap, skriver Mohamed Omar. Man finns här fysiskt, men mentalt finns man i Bagdad eller Mogadishu.
Ett tydligt exempel på detta mentala utanförskap kunde man läsa om i Nya Wermlands-Tidningen (4 november). Mohamed Anas Najibeh är en asylsökare från Syrien som för närvarande bor i Sunne.
Mohamad fick en ”chock” när han såg en bildekal med en inte så smickrande bild på profeten Muhammed. Han vände sig då till polisen, men fick inget gensvar. ”Den strider inte mot svensk lag”, sa Morgan Olsson vid polisen i Sunne.
Men Mohamed påstår att det är ”hets mot folkgrupp”. Förutom att han verkar tro att Muhammed är en helig profet för alla människor, inte bara för muslimer, tror han alltså också att Muhammed är en folkgrupp.
Om Mohamed är oroad över hets, varför reagerar han inte på de stycken i Koranen och Muhammeds yttranden som demoniserar icke-muslimer? Texter som citeras i svenska moskéer idag och som i vissa fall kan leda till hatbrott, som när judar trakasseras eller som när en kyrka i juni i år attackerades i Malmö.
Det stora problemet i vår värld är inte att människor inte visar tillräckligt mycket respekt för muslimernas profet. Det stora problemet är istället att alltför många muslimer visar alldeles för mycket respekt för honom. En osund respekt som innebär att de inte kritiserar hans kvinnoförtryck, barbariska straff, förföljelse av icke-muslimer och heliga krig. En respekt som gör att man till och med vill imitera hans handlingar här och nu.
Det är ju vad terrorgruppen Islamiska staten (IS) gör: den försöker tillämpa Koranen, som Muhammed påstod kom från Gud, och Muhammeds lagar. Muhammed tillät och praktiserade sexslaveri, då gör IS också det. Muhammed lät stena människor, då gör IS också det. Och så vidare.
Den syriske asylsökaren i Sunne blev alltså ”chockad” när han såg dekalen som inte visade tillbörlig respekt mot hans profet. Vad kan vi lära oss av det? Att det mentala utanförskapet är stort. Att vi inte gör ett tillräckligt bra jobb i att lära invandrare vad som gäller här. I Sverige gäller svenska lagar, inte islamiska lagar.
Enligt traditionell islamisk lag får man inte avbilda profeten Muhammed och inte kritisera honom på något sätt. Den som häcklar honom måste avrättas. Men i Sverige får man både sakligt kritisera och häckla Muhammed. Föredrar man islamisk lag så finns det en hel drös med islamiska stater som tillämpar islamiska lag att välja på. Ingen är tvingad att komma till vårt hemska otrogna land och utsätta sig själv för chocker.
”Man får naturligtvis tycka och tro vad man vill, men man bör hålla det inom sig”, säger Mohamed till tidningen. Jaha. Så det betyder att du inte längre tänker läsa Koranen så att andra kan höra? Det betyder att du kommer att stoppa imamen nästa gång du besöker moskén från att recitera Koranen högt och predika dess budskap? För muslimer bör ju hålla vad de tycker och tror inom sig, eller hur? För vi icke-muslimer kan ju bli sårade när vi hör att Koranen kallar oss smutsiga och värre än djur.
”Jag kan inte förstå hur någon kan säga så”, fortsätter Mohamed. Återigen, det mentala utanförskapet. Han uppträder som om han befann sig i ett islamiskt land. För Mohamed är det en självklarhet att profeten är helig, men det är inte för oss här i Sverige. De flesta svenskar har levt i mer än tusen år utan att känna till Muhammed. Vi har klarat oss bra, faktiskt bättre än de flesta länder som hyllar Muhammed. Många svenskar har svårt att förstå att Mohamed tror som han gör.
Mohamed säger sedan till tidningen att han inte kan acceptera när någon ”angriper” hans religion. Ja, och det är kanske därför han borde se sig om efter ett annat land att söka asyl i. Friheten i Sverige innebär att Mohamed får tro vilka gudar, profeter och spöken han vill, men han har ingen rätt att tvinga oss andra att anpassa oss till hans guds lagar.
Till dem som anser att Muhammeddekaler och -teckningar sprider islamofobi vill jag säga: nej, det som sprider rädsla för islam är jihadisterna som halshugger, våldtar och förslavar i Muhammeds namn. Det som sprider islamofobi är när jihadister, som de gjorde i Paris, vrålar ”Allahu akbar!” och skjuter ner tecknare. Tyvärr har vi sett för många muslimska protester mot Muhammedkarikatyrer och för få protester mot karikatyrtecknarmördare.
Med tanke på att Sverige de senaste åren har haft en extremt hög invandring, varav majoriteten kommer från muslimska länder i Mellanöstern och Afrika, anser jag att ett upplysningsarbete om vad som gäller hos oss är nödvändigt för att minska invandrares mentala utanförskap. Men också att det införs krav på dem som söker uppehållstillstånd och medborgarskap.
Mohamed Omar