Socialstyrelsens nya utredning visar att svensk sjukvård knäar på en rad områden. Anledningen är förra årets stora ökning av asylsökanden. Tandvård och psykisk ohälsa är de vårdområden där det kommer vara mest svårigheter framöver, enligt Viktoria Svensson, utredare på Socialstyrelsen. – Många har väldigt dålig tandhälsa sedan lång tid redan när de kommer och många har också stor psykisk ohälsa, säger hon till Samtiden.
Den nya rapporten belyser hur vården påverkats av de stora strömmarna migranter och flyktingar. De nyanlända har samma rätt till vård som alla folkbokförda personer i landet. Asylsökande barn har rätt till samma vård som folkbokförda barn. Asylsökande vuxna har rätt till hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå, samt mödravård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning. Även de som lever illegalt – så kallade papperslösa – har rätt till vård som inte kan anstå.
Enligt rapporten har tandvården påverkats då asylsökande och nyanlända har ett större vårdbehov än befolkningen i övrigt.
– När det gäller medicinsk prio ska den med störst behov gå före, det gäller även asylsökande, säger Viktoria Svensson till Samtiden.
Det betyder i praktiken att den nyanlände ska gå före i sjukvårds- och tandvårdsköer. Detta dessutom till en lägre kostnad än för alla som bor i landet, som fattigpensionärer. Utöver detta har de nyanlända rätt till bättre arbetsmarknadspolitiska åtgärder och bostäder i attraktiva regioner än de som är födda i landet.
Det måste bli stora undanträngningseffekter för oss svenska medborgare i exempelvis tandvårdsköer, om dels de som kommer har mycket större behov och dessutom har kommit i stor mängd?
– Ofta bygger tandvården på förebyggande arbete, så de som inte har fått komma i tid kanske inte har haft så stora problem. Vad konsekvenserna blir har vi inte tittat på i den här rapporten, säger Viktoria Svensson.
Inte tittat på kostnader
Rapportförfattaren har tagit del av SKLs kostnadsuträkningar, men inte använt dem i rapporten utan byggt den på vårdens rapportering. Man vet alltså inte vad detta betyder i kostnader för skattebetalarna. Den stora puckeln asylsökande som kom senhösten 2015 syns ännu inte heller i siffrorna, enligt Viktoria Svensson, eftersom siffrorna är från helåret 2015 och hon tror inte att många av de som kom uppsökte sjukvården direkt.
Tandvård och psykisk ohälsa är alltså de områden där Viktoria Svensson ser störst problem. Hur allvarligt det blir med den psykiska ohälsan beror på graden av integration och jobb, enligt utredaren.
Längre väntetider
Konsekvenserna av det ökade trycket har inneburit begränsad tillgänglighet, längre väntetider för planerad vård samt omprioriteringar av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser.
Asylsökande och nyanlända söker mer akut och mindre planerad och specialiserad vård jämfört med övriga befolkningen.
Mödravård fått stå tillbaka
Svårigheterna har varit störst med att erbjuda hälsoundersökningar, behandla infektionssjukdomar, tillhandahålla mödra- och förlossningsvård, möta omedelbara vårdbehov inom psykiatrin och tandvården, samt erbjuda tand- och barnhälsovård till alla barn.
Alla asylsökande ska också erbjudas en hälsoundersökning. Den innefattar ett samtal om individens hälsa, bedömning av vaccinationsstatus, identifiering av smittsamma sjukdomar samt provtagning. Under förra året nästan fördubblades antalet genomförda hälsoundersökningar. Trots det minskade den totala andelen hälsoundersökningar av asylsökande från 44 till 39 procent, eftersom det kom så många asylsökande i slutet av 2015.
Generella problem
Sjukvården rapporterar kommunikationssvårigheter, tolkbrist, svårigheter för vårdpersonal att bedöma vad som räknas som vård som inte kan anstå, ökad administration samt ett stort behov av samverkan mellan verksamheter. För att bemöta dessa svårigheter har landstingen bland annat bedrivit uppsökande verksamhet, erbjudit mer flexibla besökstider och samlokaliserat olika verksamheter.
Föreslår fler insatser
Socialstyrelsen anser att ännu fler insatser behövs för att vården ska klara situationen. De föreslår hälsofrämjande program, utbildningsinsatser för vårdpersonal, nationellt samordnad information till asylsökande samt ökad tillgång till tolk och språkstöd.
– Även stödet till ensamkommande barn behöver förbättras, liksom hälso- och sjukvårdens förutsättningar för bedömning och uppföljning av psykisk ohälsa, säger Viktoria Svensson.
Inga lättnader
Socialstyrelsen bedömer att det minskade inflödet av nya asylsökande under 2016 inte kommer att innebära några omedelbara lättnader för sjukvården och tandvården.
Hur det ser ut inför 2017-2020, då cirka 337 000 anhöriga beräknas komma till Sverige enligt Migrationsverkets senaste prognos, tar inte Socialstyrelsen upp. Inte heller hur stora kostnader de rapporterade faktorerna innebär.