Universitets- och Högskolerådet (UHR) har lagt förslag som, om det genomförs, ruinerar framgångsrika IB-gymnasiers framtid i Sverige. Borde inte SD och Alliansen kunna stoppa regeringens bildnings- och kunskapsförakt, frågar Olof Hedengren.
Svenska Dagbladets politiska chefredaktör, Tove Lifvendal, skrev den 20 oktober en ledare under rubriken ”Förslaget som hotar Sveriges konkurrenskraft”. Den handlar om IB-programmen på gymnasiet och är väl värd att läsa för de som är intresserade av vårt utbildningssystem.
IB – International Baccalaurate – är en internationellt erkänd utbildning som sker på engelska och attraherar ambitiösa elever av både svenskt och utländskt ursprung. Elevkraven på IB vad gäller kunskapstörst, ambition och disciplin går inte att jämföra med ett genomsnittligt svenskt gymnasium.
Elevernas sluttentamen rättas inte av de lärare som stått för undervisningen utan av lärare utanför Sverige. Det finns således inget utrymme för ”korruption” och ”betygsfusk”, något som blivit allt vanligare i svenska skolor. Kraven på IB-eleverna är högt ställda och världens förnämsta universitet är väl medvetna om detta.
Lifvendal exemplifierar med Malmö Borgarskolas IB-linje som har särskilt högpresterande elever även vid en internationell jämförelse. Varje år går många av skolans elever vidare till universitet som Stanford, Harward, Cambridge och Oxford, några av världens finaste universitet.
Flera av våra barn har gått IB-linjen, i såväl Schweiz (där IB för övrigt startades) som i Sverige. Vår yngsta son flyttade ensam från Schweiz till Sverige för att gå i nian här och få svensk gymnasiekompetens. Det skulle bli en svår tid för honom. Efter en vecka i det svenska gymnasiet var han fortfarande osäker på vem i klassrummet som var lärare på grund av allt stök och tumult.
Vår son lider av epilepsi och något nedsatt motorisk förmåga. Det visade sig att flera av hans betyg från IB i Genève inte ansågs kunna ”matcha” svenska gymnasieämnen. Då han hade svårt att livrädda vid den obligatoriska simningen vägrades han fullödiga slutbetyg för att söka till gymnasiet!
Det fanns således vare sig vilja eller flexibilitet i det svenska gymnasiets hantering av frågan. Situationen var kafkaesk. Till all lycka hittade vi till slut en rektor för en skola i en mellansvensk stad som hade en IB-linje.
Efter att rektorn träffat vår son och erhållit all relevant bakgrundsinformation sa han att sonen var mycket välkommen till hans skola och IB-linjen. En rektor som vågade använda sitt sunda förnuft och ta ett beslut, Gud välsigne honom! Sonen gick ut IB med höga betyg men han var så chockerad av erfarenheterna från det svenska skolväsendet att han efter gymnasiet flyttade och sökte in på det Amerikanska universitetet i Paris.
Han behärskade såväl engelska och franska vilket naturligtvis underlättade för honom. Han tog så sin examen på detta universitet med betyget Magna Cum Laude och kom in på London School of Economics. Nog om denna personliga historia.
Nu har det svensk Universitets- och Högskolerådet (UHR) kommit med ett förslag som, om det genomförs, ruinerar IB:s framtid i Sverige. I det svenska gymnasiet är 20 den högsta betygspoängen. IB arbetar med en skala från 1 till 45. Hittills har 40 poäng på IB-linjen ansetts motsvara 20 svenska gymnasiepoäng. Anledningen är att det nästan inte är någon som får 45 poäng på IB-linjen. Det är således mycket tuffare att få det högsta betyget här jämfört med i svenska gymnasier.
En effekt om UHR-förslaget genomdrivs blir, som Lifvendal påpekar, att många kommer att välja bort IB trots att systemet är en förebild vad gäller kunskapsinhämtning. Detta har man bland annat konstaterat i Storbritannien som kommit fram till IB:s kvalitet är betydligt högre än för det allmänna systemet. Elever som gått IB-linjen har 57 % större chans att komma in på de 20 bästa universiteten i Storbritannien.
Lifvendal redovisar ett exempel på vad effekterna skulle bli om UHR:s förslag skulle genomföras. Det skulle bli svårare för IB-elever att komma in på läkarutbildningen i exempelvis Örebro än på Oxford, Princeton eller MIT! Och anledningen är att det som sagt är i stort sett omöjligt att få 45 betygspoäng på IB-linjen.
Hur kan UHR komma med ett så idiotiskt förslag? Det måste ha att göra med den socialistiska indoktrinering som en stor del av vårt myndighetsväsen är utsatta för. IB luktar antagligen ”elitskola” i de politiskt korrekta skolbyråkraternas näsborrar, eller?
Vår autodidakte statsminister står i riksdagens talarstol och mässar om hur viktig utbildningen är för att vi skall få fram spetskompetens inom bland annat forskning och utveckling, en förutsättning för att utveckla vår industris konkurrenskraft. En kraft på vilken hela vårt välstånd vilar! Nej, i Sverige skall skolan på alla nivåer lägga tid på annat än ren kunskapsinhämtning och disciplin. Det skall ”undervisas” i jämlikhet, alla människors lika värde, genus, antirasism mm.
Jag antar att införandet av de föreslagna regeländringarna från UHR endast kräver ett regeringsbeslut om ens det? Kanske kan myndigheten ta ett beslut helt på egen hand. Jag känner inte till deras legala maktstatus i en fråga som denna. Problemet berör visserligen inte så väldigt många människor i detta land. Men det ligger i sakens natur att stora kunskaper och spetskompetens inte är några dagligvaror, förutom i vänsterns värld. Jag hoppas att alliansen och SD agerar så gott de kan i frågan.
Olof Hedengren