GÖTEBORG. BBC-reportaget Sweden Exports Islamic Extremism visar en skrämmande bild av Sverige och Göteborg. Laglöshet, parallella samhällen, islamism. När reportern Yalda Hakim kommer från intervjun med en radikaliserad man i Göteborg, säger hon: ”Jag känner rädsla för det här landet. Jag tror inte att de är förberedda på vad som håller på att hända i deras städer och områden.” Här ger Erik Nord, chef för polisområde Storgöteborg, sin bild till Samtiden.
– Man måste sätta saker i perspektiv. De finns ställen där det ser betydligt värre ut. BBC-reportaget blir lite tendentiöst.
Han tycker inte man ska sopa problem under mattan, men att det är lite effektsökeri i filmen.
– Jag har också varit i England, och vi har inget som liknar det som finns i vissa stadsdelar och i andra länders storstäder, säger polischef Erik Nord och berättar att polisen har ett utbyte med Chicago med ömsesidiga besök.
– När de kommer ut till våra problemområden säger de: “Är det här det värsta ni har”?
Även om storstäder i andra länder har större problem än småstaden Göteborg har det skett en enorm förändring här. För några år sedan fanns varken no go-zonerna eller sharialagar.
– Vi har inga no go-zoner, men vi har områden där vi inte självklart ställer ifrån oss polisbilen. Det finns förväntningar på trygghet som vi inte kan leva upp till. Men man får inte heller skena i det där. Det finns oro över var det tar vägen, men vi talar om en liten grupp extrema.
”Svartmålas”
Det har rapporterats mycket om utländska mediers syn på Sverige den senaste veckan. DN skriver att Sverige svartmålas och UD ger goda råd om hur man ska bemöta den problematiska bilden, som man inte vill kännas vid. BBC-reportaget är bara ett av flera, bland annat blev ett australiensisk tv-team attackerat i Rinkeby.
I BBC-dokumentären frågar man sig varför åker till krig från det fredligaste landet i världen och hur Göteborg kunde bli exportör av IS? Med mer än 300 jihadister som rest till Syrien och Irak ligger Sverige högst i Europa, tillsammans med Belgien och Danmark. 100 av dessa kommer från Göteborg. Integrationspolisen Ulf Boström visar filmteamet runt i Angered och de träffar radikaliserade, avhoppare och oroade invånare.
Varför Göteborg, Erik Nord?
– Trots allt är det så få personer att varje individ får stort genomslag. När det här tränger in i kompisgäng, med en bra demagog kan det förändra och ge snabbt utslag, som i Vivalla och i Göteborg.
Stämmer det att radikalisering pågår och ökar den?
– Vi känner igen dem i problemområdena, det dyker upp då och då, en och annan med väldigt traditionell och snäv syn på islam, som har synpunkter på vad man får och inte får göra. Men resandet har avtagit. Om IS kollapsar och slår ihop sitt kalifat, vet man inte om intresset svalnar, tilltar eller om det blir hämndaktioner i Europa.
Säkerheten måste förbättras i områden där parallella samhällen, säger polisen. Vilka åtgärder kan vi förvänta oss?
– Parallella samhällen är inte grundade bara på islamism, utan också med grov organiserad brottslighet. Vår bedömning är vi behöver komma igång med traditionell polisverksamhet, att invånarna ser att vi är där, gör insatser mot öppen narkotikahandel och andra problem. Då kommer samhället att öppna sig mer mot myndigheterna.
– Nästa steg blir fördjupad samverken, dialoger och sedan sätta in insatser mot den dolda verksamheten. Går vi in nu är risken att vi får bilbränder.
I filmen sägs att Bellevue-moskén har kopplingar till islamism. Finns det några åtgärder ni tänker ta?
– De flesta som går där har inte något att göra med rekrytering. Det låter som om det är nästet, men det är bara en del av besökarna som blir tagna av islamismen.
Erik Nord vill inte säga att det pågår aktiv rekrytering i moskén.
– Har man snäv och skarp syn på islamism, är det naturligt att man är i närheten av en moské. Vi har tre etablerade moskéer i Göteborg och de med den skarpare och snävare synen på islam, dyker oftare upp i Bellevue-moskén.
Det är inte alla säger du, men de går dit. Finns det inget man kan göra?
-När polisen får reda på något lägger man till det i en underrättelse-del. Då kan vi spana men går det inte att bevisa, får man jobba med integrationen och ge information. En väldigt viktig faktor som inte polisen jobbar med, men som reducerar risken, är om de kommer i arbete.
Vanföreställningar
– När vi jobbar ihop med kommunen och sjukvården tänker vi ofta att det är skarpa gränser på vad som är terrorism, men det är glidande skala. Även Breivik hade inslag av vanföreställningar som gränsar till psyskisk sjukdom. Ibland kan det handla om mental ohälsa, och radikalisering blir ventilen när vanföreställningen dyker upp.
Långt kvar
Han funderar på när sekretessen bör brytas.
– När är det läge att följa upp och när spräcker vi sekretessen? När de dyker upp i sjukvården? Socialtjänsten? Om det kommer fram hos psykologen att någon säger “Jag funderar på politiskt motiverat våld”. Det gäller att knåda detta. Mona Sahlins arbetsgrupp har ett viktigt uppdrag, men det är långt kvar.
Om man på Migrationsverket misstänker att någon är en IS person, rapporterar de?
– Det gäller att alla religiösa församlingar, privata företag och myndigheter drar upp riktlinjer för hur de hanterar det. Det är det som Mona Sahlingruppens arbete går ut på.
Men detta har ju pågått sedan 2012, hur kan ni fortfarande sitta och diskutera det här?
– Det får du fråga Mona Sahlin och dem om. Vi har en demokrati, ingen polisstat. Det är en grundförutsättning, men nånstans går ju gränsen. Det är ganska svåra avvägningar.
Alla känner till vad IS gör, borde det inte kunna utformas specialregler för att skydda vårt samhälle?
– Det är helt okej för vem som helst att ringa polisen och berätta vad man känner till. Lagstiftningen är politikerna ansvar.
Har ni fått in många tips om IS?
– Vi får regelbundet in tips om personer som har sympatier. Man får stapla uppgifterna, utföra traditionellt polisarbete. Även om någon stödjer IS i sak, innebär det inte att man är beredd att begå våldsbrotten. Vi måste sortera ut de som är beredda att gå från tal till handling. Åker man ner dit är det svårt att bevisa vad de har gjort. Det två som sitter inne fick vi fällda genom traditionellt polisarbete. Jag är helt övertygad om att det finns fler men brottet ska bevisas på individnivå.
Ännu värre tycker Erik Nord det är när jihadister hamnar på flyktingförläggningar bland sina offer från hemländerna.
– En del hänger upp en IS-flagga på sitt rum, det måste känns fruktansvärt otryggt.
BBC frågar sig: “Har integration och Sveriges experiment med multikulturalism misslyckats?”
– Det ankommer inte på mig som polischef att svara på, utan någon politiker. Det finns utmaningar med svensk migration och integrationspolitik som ibland får effekter i polisverksamhet. Men vi ska inte alls sticka under stol med att vi har jättebekymmer att få systemet att fungera. Hur mycket har det att göra med svensk migrationspolitik eller med när människor rör på sig i världen och globalisering? Vad som är orsak och verkan och vilken möjlighet vi har att välja andra vägar, funderar jag rätt ofta på faktiskt.
Årsarbetskrafter
Att det försvunnit poliser från gatan, är en konsekvens av att polisen satsar på grov brottslighet och utredningsarbete, som har blivit mer komplicerat med tekniska analyser, enligt Erik Nord.
– Förr hade de flesta varken mobiltelefon eller kamera, idag kan de kriminella ha tio telefoner. Folk pratar inte längre i förhör. Det går åt årsarbetskrafter till det här analyserna och i ett slutet system sugs det upp ifrån gatan. Men det finns en uttalad målsättning i den nya polisreformen att arbetet ska bedrivas ute i lokalpolisorganisationerna.
GÖTEBORG. BBC-reportaget Sweden Exports Islamic Extremism visar en skrämmande bild av Sverige och Göteborg. Laglöshet, parallella samhällen, islamism. När reportern Yalda Hakim kommer från intervjun med en radikaliserad man i Göteborg, säger hon: ”Jag känner rädsla för det här landet. Jag tror inte att de är förberedda på vad som håller på att hända i deras städer och områden.” Här ger Erik Nord, chef för polisområde Storgöteborg, sin bild till Samtiden.
– Man måste sätta saker i perspektiv. De finns ställen där det ser betydligt värre ut. BBC-reportaget blir lite tendentiöst, säger Erik Nord.
Han tycker inte man ska sopa problem under mattan, men att det är lite effektsökeri i filmen.
– Jag har också varit i England, och vi har inget som liknar det som finns i vissa stadsdelar och i andra länders storstäder, säger polischef Erik Nord och berättar att polisen har ett utbyte med Chicago med ömsesidiga besök.
– När de kommer ut till våra problemområden säger de: “Är det här det värsta ni har”?
Även om storstäder i andra länder har större problem än Göteborg har det ju skett en enorm förändring här. För några år sedan fanns varken no go-zonerna eller sharialagar.
– Vi har inga no go-zoner, men vi har områden där vi inte självklart ställer ifrån oss polisbilen. Det finns förväntningar på trygghet som vi inte kan leva upp till. Men man får inte heller skena i det där. Det finns oro över var det tar vägen, men vi talar om en liten grupp extrema.
Det har rapporterats mycket om utländska mediers syn på Sverige den senaste veckan. DN skriver att Sverige svartmålas och UD ger goda råd om hur man ska bemöta den problematiska bilden, som man inte vill kännas vid. BBC-reportaget är bara ett av flera, bland annat blev ett australiensisk tv-team attackerade i Rinkeby.
I BBC-dokumentären frågar man sig varför åker man till krig från det fredligaste landet i världen och hur Göteborg kunde bli exportör av IS? Med mer än 300 jihadister som rest till Syrien och Irak ligger Sverige högst i Europa, tillsammans med Belgien och Danmark. 100 av dessa kommer från Göteborg.
Integrationspolisen Ulf Boström visar filmteamet runt i Angered och de träffar radikaliserade, avhoppare och oroade invånare.
Varför Göteborg, Erik Nord?
– Trots allt är det så få personer att varje individ får stort genomslag. När det här tränger in i kompisgäng, med en bra demagog kan det förändra och ge snabbt utslag, som i Vivalla och i Göteborg.
Stämmer det att radikalisering pågår och ökar den?
– Vi känner igen dem i problemområdena, det dyker upp då och då, en och annan med väldigt traditionell och snäv syn på islam, som har synpunkter på vad man får och inte får göra. Men resandet har avtagit. Om IS kollapsar och slår ihop sitt kalifat, vet man inte om intresset svalnar, tilltar eller om det blir hämndaktioner i Europa.
Säkerheten måste förbättras i områden där parallella samhällen, säger polisen. Vilka åtgärder kan vi förvänta oss?
– Parallella samhällen är inte grundade bara på islamism, de har att göra med grov organiserad brottslighet också. Vår bedömning är vi behöver komma igång med traditionell polisverksamhet, att invånarna ser att vi är där, gör insatser mot öppen narkotikahandel och andra problem. Då kommer samhället att öppna sig mer mot myndigheterna.
– Nästa steg blir fördjupad samverkan, dialoger och sedan sätta in insatser mot den dolda verksamheten. Går vi in nu är risken att vi får bilbränder.
I filmen sägs att Bellevue-moskén har kopplingar till islamism. Finns det några åtgärder ni tänker ta?
– De flesta som går där har inte något att göra med rekrytering. Det låter som om det är nästet, men det är bara en del av besökarna som blir tagna av islamismen.
Erik Nord vill inte säga att det pågår aktiv rekrytering i moskén.
– Har man snäv och skarp syn på islamism, är det naturligt att man är i närheten av en moské. Vi har tre etablerade moskéer i Göteborg och de med den skarpare och snävare synen på islam, dyker oftare upp i Bellevue-moskén.
Det är inte alla säger du, men de går dit. Finns det inget man kan göra?
– När polisen får reda på något lägger man till det i en underrättelse-del. Då kan vi spana men går det inte att bevisa, får man jobba med integrationen och ge information. En väldigt viktig faktor som inte polisen jobbar med, men som reducerar risken, är om de kommer i arbete.
Vanföreställningar
– När vi jobbar ihop med kommunen och sjukvården tänker vi att det är skarpa gränser på vad som är terrorism, men det är en glidande skala. Även Breivik hade inslag av vanföreställningar som gränsar till psyskisk sjukdom. Ibland kan det handla om mental ohälsa, och radikalisering blir ventilen när vanföreställningen dyker upp.
Långt kvar
Han funderar på när sekretessen bör brytas.
– När är det läge att följa upp och när spräcker vi sekretessen? När de dyker upp i sjukvården? Socialtjänsten? Om det så kommer fram hos psykologen att någon säger “Jag funderar på politiskt motiverat våld”. Det gäller att knåda detta. Mona Sahlins arbetsgrupp har ett viktigt uppdrag, men det är långt kvar.
Om man på Migrationsverket misstänker att någon är en IS person, rapporterar de?
– Det gäller att alla religiösa församlingar, privata företag och myndigheter drar upp riktlinjer för hur de hanterar det. Det är det som Mona Sahlingruppen arbete går ut på.
Men detta har ju pågått sedan 2012, hur kan ni fortfarande sitta och diskutera det här?
– Det får du fråga Mona Sahlin och dem om. Vi har en demokrati, ingen polisstat. Det är en grundförutsättning, men nånstans går ju gränsen. Det är ganska svåra avvägningar.
Alla känner till vad IS gör, borde det inte kunna utformas några specialregler för att skydda vårt samhälle?
– Det är helt okej för vem som helst att ringa polisen och berätta vad man känner till. Lagstiftningen är politikerna ansvar.
Har ni fått in många tips om IS?
– Vi får regelbundet in tips om personer som har sympatier. Man får stapla uppgifterna, utföra traditionellt polisarbete. Även om någon stödjer IS i sak, innebär det inte att man är beredd att begå våldsbrotten. Vi måste sortera ut de som är beredda att gå från tal till handling. Åker man ner dit är det svårt att bevisa vad de har gjort. Det två som sitter inne fick vi fällda genom traditionellt polisarbete. Jag är helt övertygad om att det finns fler, men brottet ska bevisas på individnivå.
Ännu värre tycker Erik Nord det är när jihadister hamnar på flyktingförläggningar bland sina offer från hemländerna.
– En del hänger upp en IS-flagga på sitt rum, det måste känns fruktansvärt otryggt.
BBC frågar sig: “Har integration och Sveriges experiment med multikulturalism misslyckats?”
– Det ankommer inte på mig som polischef att svara på, utan någon politiker. Det finns utmaningar med svensk migration och integrationspolitik som ibland får effekter i polisverksamhet. Men vi ska inte alls sticka under stol med att vi har jättebekymmer att få systemet att fungera. Hur mycket har det att göra med svensk migrationspolitik eller med när människor rör på sig i världen och globalisering? Vad som är orsak och verkan och vilken möjlighet vi har att välja andra vägar, funderar jag rätt ofta på faktiskt.
Den här lilla gruppen gör stor skada för människor.
– Men när det gäller det dödliga våldet är det ingen galopperande utveckling, men en förändring. Färre dör i alkoholrelaterade dåd, fler i kriminella konflikter. Totalen är ganska konstant.
Årsarbetskrafter
Att det försvunnit poliser från gatan, är en konsekvens av att polisen satsar på grov brottslighet och utredningsarbete, som har blivit mer komplicerat med tekniska analyser. Förr hade de flesta ingen mobiltelefon, eller kamera, idag kan de kriminella ha tio telefoner. Folk pratar inte längre i förhör.
– Det går åt årsarbetskrafter till de här analyserna och i ett slutet system sugs det upp ifrån gatan.
– Vi blir mer otrygga av händelser som vi inte blev så otrygga av för 30 år sedan, säger han, men menar att det finns en uttalad målsättning i den nya polisreformen att arbetet ska bedrivas ute i lokalpolisorganisationerna.
. -Utredningar blivit mer komplext och komplicerat. En mordutredning k an krävanalyser av tio mobiltelefoner på en person.
Försvunnit mycket från gatan kriminell brottslighet har tagit en del men hela
Uttalat mål om att nya resurser ska gå till Hisingen och nordost, de mest utsatta områdena.
land annat därför vi gör den nya polisorganisationen
De som får IS-personerna i sitt rum och vet att de här personerna har begått det här fruktansvärda krigsbrottet.
Andra länder har andra strängare lagstiftning.