Under flera årtionden har västvärlden sett hur barnafödandet minskat och antalet skilsmässor ökat. Familjen har utmanats av vänsterradikala krafter. Men sensationell ny forskning visar att skilsmässorna minskar och barnafödandet ökar, framför allt i skandinaviska länder.
Det är goda nyheter för konservativa, konstaterades vid seminarium hos SNS om familjemönster och jämställdhet. Den danske sociologiprofessorn Gøsta Esping- Andersen presenterade sin studie ”Families in the 21st Century”, vars resultat överraskade honom själv.
Utvecklingen mot allt fler ensamhushåll, många skilsmässor och lägre barnafödande har brutits.
Något oväntat har hänt. Något som ingen oavsett ideologisk tendens räknat med. Men jämställdhet mellan man och kvinna och utbyggd barnomsorg har inneburit att en ny balans inom äktenskapet etablerats som är på god väg att göra familjerna lika trygga och uthålliga som före 1968 och kvinnorevolutionen.
Förr var normen att kvinnan skötte hemmet och barnen medan mannen bidrog med försörjningen. Då rollerna var tydliga och normerna omfattade den stora majoriteten i befolkningen skapades ett stadium av balans, equlibrium. Familjen var stark och stabil.
Sedan kom kvinnornas frigörelse, p-piller och inträdet på arbetsmarknaden vilket gav kvinnorna egen försörjning. Normerna såg ut att lösas upp. Färre gifte sig och skilsmässorna sköt i höjden. Allt färre barn föddes. Det såg ut som att de vänsterradikala som ropade ”död åt familjen” skulle få rätt. Kurvorna över separationer pekade rakt upp mot himlen. (Klicka på graferna för att se större bild. På lodrät axel: skilsmässofrekvens, på vågrät axel: grad av jämlikhet)
Men det som hänt sedan början av 00-talet är att en ny balans har skapats i relationen mellan man och kvinna då en uppsättning nya gemensamma normer börjat dominera en stor del av befolkningen, normer som innebär att man gifter sig, delar på ansvaret i hushållet och anlitar barnomsorg så att båda är ute i arbetslivet och bidrar till försörjningen.
Detta har skapat uthålliga familjer där föräldrar inte skiljer sig och som skaffar fler barn än under den oroliga perioden då balansen i normsystemet var satt ur spel. (I den undre grafen märks hur skilsmässofrekvensen brutits.)
– Familjemönstret i Skandinavien under de senaste 20 åren kan beskrivas som en återkomst för familjen. Allt fler gifter sig, relationerna blir stabilare och födelsetalen stiger. Den viktigaste förklaringen till detta är att välfärdspolitiken är inriktad på att främja kvinnors förvärvsarbete och jämställda könsroller, säger Gøsta Esping- Andersen.
– Det går inte att hitta några negativa effekter av att växa upp i en jämställd familj med två förvärvsarbetande föräldrar. Tvärtom leder det till stabilare familjer, vilket är positivt för barnen.
Dessa nya forskningsrön ställer både vänsterradikala och konservativa inför en ny verklighet som har etablerats. En verklighet som ingen politisk aktör förutsett.
*
Se SNS-föredraget i YouTube: Familjen, jämställdhet och barns livschanser