Sverige kallas för drivhus för jihadister. Ändå förbereder nu flera kommuner för att ta hand om avhoppade IS-terrorister, med stöd som boende och försörjning. Lunds samordnare för våldsbejakande extremism, förstår inte kritik mot detta. – För mig är det svårt att tänka i de banorna, man får ju samma hjälp som övriga som söker hjälp hos oss, säger Anna Sjöstrand till Sveriges Radio.
Minst 311 medborgare bosatta i Sverige har anslutit sig till IS, Islamiska staten i Syrien och Irak och 140 tros hittills ha återvänt. Mörkertalet anses stort. Flera kommuner förbereder sig nu för att arbeta med dem som vill hoppa av IS, rapporterar Sveriges Radio. Bland de som nämns är Malmö, Lund, Borlänge och Örebro.
Just nu pågår en offensiv mot Islamiska Statens i den irakiska staden Mosul, som IS har hållit belägrad i två år. Många befarar att de 1,5 miljon civila som finns i staden kan tvingas på flykt eller användas som mänskliga sköldar. Den irakiska armén och kurdiska peshmerga, med uppbackning av amerikanska elitförband har mobiliserat tiotusentals man.
FN har framfört oro för att ny ström av flyktingar kan flöda in i Europa. I dessa strömmar kan det gömma sig fler IS- terrorister – avhoppade eller inte. Det finns även farhågor för att risken för terrordåd kan komma att öka i Europa på grund av offensiven.
Ska få stöd
I Lunds kommun tänker man alltså hantera avhoppare från våldsbejakande extremistiska grupper som avhoppare från andra miljöer. Man talar om praktiskt stöd som boende, sysselsättning eller försörjning och stödjer sig på en rapport från den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, där det hävdas att en person ofta behöver stöd för att lämna extremistmiljöer.
– Det är en rakt igenom social, ekonomisk och materiell fråga. Du behöver kunna återintegreras på arbetsmarknaden, du behöver kanske ha körkort, skuldsanering och tak över huvudet. När individer lämnar vill de lämna till något annat, har man inte resurser till det så är det svårt att förverkliga det, säger rapportförfattaren Christoffer Carlsson till Sveriges Radio.
Malmö, Borlänge och Örebro har en liknande syn på hur man ska stödja avhoppare. Örebro kommun väckte stor uppmärksamhet förra året för att ha erbjudit en praktikplats till en man som återvänt från en terrorresa.
Kritik av forskare
Detta synsätt har tidigare skarpt kritiserats av Magnus Norell, forskare med inriktning på Mellanöstern och terrorism.
– Den islamistiska extremismen är just nu den farligaste och kräver ett betydligt mer bestämt agerande från politiker och myndigheter, sa han i en intervju i Axess TV efter terrordåden i Paris.
Enligt Magnus Norell bör inte islamistisk terrorism klumpas ihop med annan extremism. Det finns stora skillnader både i dess orsaker och bemötande. Han varnar också för att om inget straff väntar blir det istället ett incitament till fortsätta terrorresor.
Anna Sjöstrand, som är Lunds samordnare mot våldsbejakande extremism säger att förutsatt att människor har fått avtjäna eventuella straff ska alla ha samma stöd.
– Det kanske finns en sådan kritik, men för mig är det svårt att tänka i de banorna, man får ju samma hjälp som övriga som söker hjälp hos oss. Vi kan ju inte säga att för att du gjorde ett felaktigt val så har du inte rätt att komma tillbaka och leva i vårt samhälle.
Samtiden har sökt Lunds kommun för en kommentar.