De senaste dödsskjutningarna i Malmö har en stark koppling till Malmös undre värld. Rapporter visar på familje- och släktbundna kriminella nätverk. Ett område i Malmö sticker ut i statistiken bland Sveriges 15 värsta – Urban 15-områdena.
En man avled och ytterligare en vårdas för livshotande skador efter skjutningen på Gullvik i Malmö. Trots att Gullvik inte klassas som ett av de 15 värsta områdena i Sverige är det inte ovanligt med kriminella gänguppgörelser, bilbränder och attacker med explosiva ämnen. Det område som sticker ut i statistiken är Södra Sofielund, ett av Malmös Urban 15-områden.
URBAN 15 är regeringens riktade uppföljningsinsats mot de 15 stadsdelar i nio kommuner som för närvarande omfattas av regeringens urbana utvecklingsarbete. Genom denna prioritering är dessa utanförskapsområden också de områden där det satsas mest resurser. 2014 fördelade Boverket 99 statliga miljoner till dessa områden varav Stockholm fick tio, Göteborg 20 och Malmö över 24 miljoner.
Antalet skjutningar var 2014 fem gånger vanligare i dessa utanförskapsområden än i övriga landet. Förtroendet för polisens arbete är jämförelsevis lägre och har under perioden 2007-2015 visat på en svagt nedåtgående trend räknat till treårsmedelvärden.
Malmös uppbyggnad utmärker sig
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) gjorde 2012 en omfattande kartläggning av brottslighet och trygghet i Sveriges tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö. Där visar sig Malmö ha en unik problematik då staden saknar egentliga förorter. Istället sammansmälter stadens områden med stadskärnan. I Stockholm och Göteborg finns mer distinkta förorter vilket gör att problemen inte fortplantar sig på samma sätt. En mer kompakt stad bidrar till ökade konfrontationer och tätare kontakt mellan rivaliserande grupper.
”I jämförelse med Stockholm och Göteborg befinner sig de kriminellt belastade personerna i Malmö på en mindre yta. Risken för våldsamma möten ökar därför. Det är också troligt att skjutningarna i Malmö uppfattas som mer påtagliga än i Stockholm och Göteborg till följd av att staden saknar förorter.”, uppger BRÅ i rapporten.
Sveriges mest utsatta område ligger i Malmö
Det utanförskapsområden som sticker ut är Södra Sofielund i Malmö, även kallat Seved. Skjutningar, granatsprängningar och bilbränder har präglat nyhetsbilden av området i många år. Av den senaste tidens många bilbränder har flera skett i detta område. Polisen bedriver en omfattande insats mot narkotikahandeln och gatorna har beskrivits som laglöst område, styrt av kriminella nätverk. Polisen lyckades tidigare i år fånga narkotikahandeln i realtid via en övervakningskamera vilket Sydsvenskan kan visa i ett klipp.
Foto: Google Maps – Området Seved / Södra Sofielund i Malmö.
Statistiska Centralbyrån, SCB, har sammanställt detaljerad statistik från Södra Sofielund. Under 15 år mellan 1998 och 2013 har området haft en nästintill oförändrad nivå av mycket hög arbetslöshet. Mindre än hälften av befolkningen förvärvsarbetar. Under samma period har en förändring skett i in- och utflyttning i området. Från att ha en inrikes inflyttning från andra delar av Malmö och landet, sker det nu en inrikes utflyttning. Majoriteten av de som flyttar in till Sveriges mest utsatta område kommer numera från utlandet visar statistiken.
Malmö stad har greppat efter lösningar på den stora otrygghet och kriminalitet som präglar delar av staden och startade så sent som i november 2015 en rad experiment i flera utanförskapsområden, bland annat i Södra Sofielund.
”Insatserna i områdena har gjorts gemensamt av lokala föreningar och företag, fastighetsägare och boende i området, och har präglats av experimenterande och innovativa förslag och satsningar.”, berättade Malmö Stad i ett pressmeddelande tidigare i år.
Konstaterar maffialiknande familj- och släktbunden kriminalitet
I omfattande underlag och redovisningar visar BRÅ att det finns familje- och släktbundna kriminella och att vissa av dessa familjer ”bygger upp en storskalig verksamhet med territoriella anspråk” samt skapar konstellationer med ”imperiebyggnadstendenser”. Dessa kriminella nätverk använder sig av närmast maffialiknande metoder såsom ”narkotika- och vapensmuggling, stölder, häleri och utpressning samt beskyddarverksamhet”. Kartläggningen av kriminaliteten i Sveriges tre största städer visar att religiositet används av kriminella som ett verktyg att knyta människor till sig, men att religiositeten är skenbar och att pengarna snarare är den stora drivkraften.
– Religionen blir en kraft att knyta människor till sig, uppger en polis till BRÅ.
”Kombinationen av makt och religion gör att vissa personer får en medlande funktion i olika konflikter. En alternativ rättsordning har därför uppstått, där exempelvis ett ”domslut” om att betala ”böter” inte ifrågasätts. En egen rättsordning i kombination med egna ”banker” för utlåning och andra funktioner leder till att det skapas ett ”samhälle i samhället”. ”, uppger BRÅ i sitt underlag.
Skottlossningar och ökad otrygghet
Vittnesmål från poliser gör klart att våldet i Malmö uppfattas som grövre och att skottlossningar är något som inträffar ofta. En polis berättar om hur vanligt det blivit med skottlossningar i Malmö.
– Det var en stor grej om det var skottlossning i Malmö. Det var nästan så att man ringde runt till varandra. ”Hörde du att det var skottlossning?” Nu händer det en gång i veckan, säger en polis från Polismyndigheten i Skåne som BRÅ intervjuat.
År 2012 dog 60 personer av dödligt våld, 2015 var den siffran 112 personer. Aktuell statistik visar att det i cirka en tredjedel av fallen användes skjutvapen. BRÅ uppger att användningen av skjutvapen vid dödligt våld, fram till mitten av 2000-talet låg på omkring 20 procent. Den siffran är för den senaste femårsperioden i genomsnitt 28 procent. Jämför man skottskador mellan år 2006 och 2014 är det en markant ökning. Närmare 50 procent fler människor skottskadades år 2014 i hela landet. Siffror från samma år visar att det i Urban 15-områdena rapporteras fler skottskador än i övriga landet. Per 100 000 invånare skottskadas 16,8 personer i dessa områden medan motsvarande siffra för övriga landet är 3,2.
Med ökad brottslighet följer ökad känsla av oro för brott. Otryggheten är större i Urban 15-områdena än i landet i övrigt.
”Utvecklingen av otrygghet och oro för brott i hela landet, liksom i kommunerna och länen med Urban 15-områden har i de flesta fall varit svagt nedåtgående under perioden 2007–2014, för att öka något 2015”, framgår av BRÅ:s årsfärska rapport, Brottsstatistik – och resultat från NTU – i Urban 15- områden.