Riksdagens debatt om poliskrisen i medieskugga

Igår eftermiddag höll riksdagen debatt om polisens kris på initiativ av Centerpartiet. Väldigt få medier har rapporterat från riksdagens kammare. Här är höjdpunkterna.

Centerledaren Annie Lööf inledde med att uttrycka oro över larmrapporterna om en polis i kris.

– Runt om i Sverige finns tusentals poliser som gör enastående insatser. De gör sitt yttersta. Men många av dem ställer samma fråga som jag kommer att ställa i den här debatten: Hur ska vi kunna förbättra situationen för svensk polis?

Inrikesminister Anders Ygeman (S) efterlyste nya förslag och lät som att han tillhörde oppositionen.

– Samhället behöver visa snabba, tydliga och rättssäkra reaktioner mot ungdomar och återfallsförbrytare. Jourdomstolar behöver prövas mot den här typen av brottslighet. Vi vill även se smartare påföljder för unga. Vi vill göra det möjligt att med fotbojans hjälp döma till husarrest på kvällar och helger så att man ska kunna gå kvar i skolan men inte kunna vara ute och ränna och ställa till sattyg.

Förre justitieministern Beatrice Ask (M) lovade nya förslag.

– Vi moderater lägger i våra förslag fokus på poliser som i första hand ska sättas in i utanförskapsområden och i glesbygd där problemen är som allra störst.

Riksdagsman Andreas Carlson (KD) ställde en frågar som säkert många undrar över.

– Lyssnar man på debatten här i kammaren verkar det som att vi alla är överens om polisens stora betydelse för att upprätthålla just ordning och trygghet. (…) Om vi är så eniga: Varför är inte detta verklighet?

Inrikesminister Ygeman (S) replikerade med att hänvisa till en tuffare arbetsmiljö för polisen.

– Ingen i oppositionen (…) diskutera de omvärldsförändringar som har skett de senaste två åren. De blundar därmed för mycket av det som har varit jobbigt för den enskilda polismannen och för polisorganisationen. Polisen har fått åka långa sträckor till bråk på asylmottagningar, utföra gränskontroll, ge sig ut på Stockholms gator för att skydda vår stad och vårt samhälle mot terrorister.

Därmed klargjorde inrikesministern att migrationen är en viktig förklaring till att polisen är överbelastad.

En annan medverkande i debatten som försökte klargöra verkligheten och urskilja den från politiska floskler var riksdagsman Kent Ekeroth (SD) som summerade vad partierna gjort tidigare.

– Låt oss börja med Centerpartiet. Vad föreslog de till Polismyndighetens budget för 2016? Inte en enda krona mer. Faktum är att om man tittar på deras budgetförslag ser man att de drog ned på medlen till rättsväsendet totalt sett. 15 miljoner kronor mindre ville de lägga på brottsförebyggande arbete. Det var deras förslag för mindre än ett år sedan. För 2017 ville de dra ned med 245 miljoner kronor, för 2018 ville de dra ned med 375 miljoner kronor och för 2019 ville de skära ned på rättsväsendet med över en halv miljard.

– Vad kan vi säga om Liberalerna då? Det är samma sak där. De ville förvisso inte dra ned lika mycket, bara 10 miljoner på rättsväsendet. De lade lite mer på polisen: 5 miljoner kronor. Sätter man det i relation till polisens budget på 21 560 miljoner kronor framgår det att Liberalernas satsning var en ökning med 1/4312 av polisens budget. I princip var det alltså absolut ingenting.

– Moderaterna då? De var något bättre. De satsade 50 miljoner kronor på polisen, varav större delen skulle gå till nationella insatsstyrkan. Men det var ingen budget för civilanställda och ingen budget för så mycket mer än så. KD lade 35 miljoner kronor, vilket också det är en minimal satsning.

– Regeringen då? Jo, i den första budgeten som man lade hösten 2014 underfinansierade de polisen med omkring 1 miljard kronor jämfört med vad Genomförandekommittén sa behövdes. Året därpå hade de fått pli på socialdemokraten Dan Eliasson, för då behövde polisen helt plötsligt inte den där miljarden utan efterfrågade 1 miljard mindre – det var såklart bekvämt för regeringen.

Om det finns mycket att kritisera angående de ekonomiska resurserna, förmedlade Ekeroth dock visst beröm till regeringen när det gäller lagstiftningsarbetet.

– Regeringen har gjort en del bra saker sedan den kom till makten – saker som alliansregeringen vägrade att göra trots påtryckningar från Sverigedemokraterna under flera år. Lagen om terrorresor är ett sådant exempel, där alliansregeringen visserligen var jättenöjd med reglerna, men det var först med den nya regeringen som vi fick en förbättring, även om det finns hål i den lagstiftningen. Reglerna om förverkande förbättrades först nyligen. Inte minst handlar det om gränskontrollerna, där Alliansen i stället gick till val på uppmaningen: Öppna era hjärtan! Man kan alltså inte skylla allting på regeringen. Alliansen har tyvärr ett tungt ansvar för den situation som svensk polis står inför i dag.

Ekeroth pekade vid sidan av ekonomi och lagstiftning på frågan om ledarskap inom polisväsendet.

– Vi måste ha en polisledning som består av poliser, inte politruker. Det ska vara en ledning som inte böjer sig för politiskt korrekta drev utan har den hårdhet som krävs i det nya, spännande Sverige som ni har skapat åt oss. Det är ett land som har blivit alltmer splittrat och alltmer våldsam.

– Vi behöver folk [inom polisen] som vill och vågar vara ute och slita i detta hårda jobb. Det kommer att bli mycket, mycket värre i Sverige innan detta är över. Vi behöver inte folk i polisen som väntar sig något annat. Det är många inom polisen som vittnar om detta i dag.